Andelsjordbruk med Mylla farm

Mylla är ett småskaligt och ekologiskt andelsjordbruk i Näshulta utanför Eskilstuna. De har som mål att på ett hållbart sätt producera högkvalitativa grönsaker.

 

Daniel Larsson och Hanna Nordin tillsammans med barnen Lo och Nike som kvalitetssäkrar de grönsaker som produceras på Mylla. Foto: Privat

Daniel Larsson är den som sköter den dagliga verksamheten på andelsjordbruket Mylla i Näshulta. Till sin hjälp har han sin sambo Hanna Nordin som till vardags arbetar som landskapsingenjör men som också rycker in ibland när det behövs. Hanna är uppvuxen på gården i Näshulta och tillsammans har de förvandlat vallen på gården till den odling som nu är inne på sitt åttonde år som ett andelsjordbruk.

Grönsakerna från gården säljs till andelsmedlemmar som får en låda i veckan under skördesäsongen, som varar ungefär ett halvår från början av maj till slutet av oktober. Innehållet i lådan varierar efter säsong. Med lådan kommer också ett blad med tips och information om grönsakerna och vad som är på gång i odlingarna. Medlemmarna erbjuds också möjlighet att besöka odlingen för att med egna ögon se hur de olika grönsakerna växer och kan också vara med och hjälpa till i arbetet.

I ett andelsjordbruk kan skörden variera lite mer. Ett sämre år blir kassarna något mindre och ett par grödor kanske behöver strykas, medan andra år när skörden är god kan kassarna bli väldigt stora. På så sätt menar de att den enskilda jordbrukaren inte ensam behöver stå hela risken utan att både med- och motgångar delas med andelsägaren.

Exempel på hur innehållet i en andelslåda kan se ut. Ingen vecka är den andra lik, även om ett bassortiment med sallat, lök, rotfrukter och någon form av fruktgrönsak i princip alltid ingår. Lådorna är lite lättare i början av säsongen och består mer av bladgrönsaker. I takt med att säsongen går blir lådorna som regel desto tyngre. Foto: Privat

Vad fick er att ta steget till att starta ett andelsjordbruk?

– Det kändes ganska naturligt, och ett sätt som vi ville jobba på här. Först och främst vi ville jobba småskaligt och då blir det naturligt att sälja direkt till konsumenten. Och för att få någon slags ekonomi är andelsjordbruk väldigt tacksamt för odlare just för att man har möjlighet att sköta all försäljning och all marknadsföring vintertid då man inte har lika mycket att göra, berättar Daniel Larsson och fortsätter:

– Då kan man på förhand säkra upp om inte hela så i alla fall en del av försäljningen. När vi startade så var vi 100 procent andelsjordbruk, nu går huvuddelen av försäljningen som andelar men vi säljer även via andra kanaler.

Hur kommer det sig att ni nu kör lite blandat?

– Det har blivit lite grann så att vi försökt ta det bästa av båda världarna. Även om andelsjordbruket är tacksamt i och med att man säkrar upp ekonomiskt då man säljer på förhand. Så ger man samtidigt ett löfte till alla kunder att man ska leverera det man utlovat. Det kändes lättare att binda upp sig till färre antal kunder och också kunna sälja på annat håll om det blir en bra skörd. Våra andelsmedlemmar är våra prioriterade kunder, men man kan säga att man sprider riskerna lite grann om man också säljer via andra kanaler.

Tomaterna växer på fint inne i växthuset. Varje vecka fram till slutet av september är uppbindning en stående punkt på agendan. Foto: privat

Upplever ni någon stress med att sälja på förhand?

– Just nu känner vi ingen stress kring att inte kunna leverera, men det var lite jobbigt under uppstartsåren. Vi är nu inne på åttonde året och har fått in en tillräckligt bra rutin och struktur. Allt är lite mer välorganiserat och det blir lite lättare att planera för varje år.

Har det varit svårt att hitta kunder?

– Det var förvånansvärt lätt under uppstartsåren att få nya medlemmar. Sen kom en boom under 2020 då många var hemma under pandemin och där det för många blev ett sätt att få sina grönsaker, eller också via reko försäljningen som också gick upp. Men sen efter det har det mattats av något. Det har definitivt känts svårare de senaste två åren skulle jag säga. Jag vet inte om det är ekonomiska läget som många oroar sig för, det kändes också som det var många som ville resa efter pandemin och inte ville binda upp sig.

Har ni påverkats mycket av prisökningarna och hur ser ni på framtiden?

– Vi blir såklart påverkade, inköpspriset på mycket har gått upp. Vi har behövt öka priset med cirka tio procent men det är ändå inte på samma nivå som grönsakerna affären har ökat. Jag tror att vår konkurrenskraft kommer att öka om matpriserna i butik går upp ännu mer. Så länge det finns kunder som är villiga att betala.

Ni är aktiva på sociala medier, är det viktigt ur marknadsföringssynpunkt?

– Jag tror att det går ganska bra att klara sig utan sociala medier. Men det är ingen nackdel att synas där. Vi har en stadig kärna som bokar andelar så fort vi släpper dem. Men att hitta nya andelsmedlemmar har varit lite trögt under vintern. Därför kände jag att jag ville göra någon typ av kampanj på Instagram där vi summerade några anledningar till varför man ska bli medlem i ett andelsjordbruk.

 

Mylla farms sju anledningar till att bli medlem i ett andelsjordbruk:  

  1. Du lär känna din bonde.
  2. Du lär dig mer om var maten kommer från.
  3. Du får uppleva nya smaker
  4. Du blir en del av en större community 
  5. Du säkrar upp säsongens skörd 
  6. Du är med och stöttar en positiv utveckling
  7. Du får en hälsosammare livsstil 

Läs mer utförligt om anledningarna på Myllas Instagram där de heter mylla.farm

 

Kort om andelsjordbruk

Ett andelsjordbruk är ett nära samarbete mellan en grupp konsumenter och en eller flera bönder. Konsumenterna förbinder sig att köpa en andel av gårdens produktion i förväg och får sedan ta del av skördarna under säsongen. Genom andelsjordbruket kan bönderna uppnå en mer stabil ekonomisk situation eftersom risken för skördetapp och överskott minskar. Andelsjordbruk baseras ofta på ekologiska och hållbara jordbruksmetoder och syftar till att skapa en närmare relation mellan producenter och konsumenter samtidigt som man främjar lokal produktion och minskar miljöpåverkan.

 

Ausrine Öhrström
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 03 juni 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Proppen kanske inte var en så dum idé?

Krönika: Första gången jag fick höra ordet ”agronom” var när min mamma berättade att de hade ”proppar” som jobbade på gården. De utbildade sig alltså till agronomer och gjorde den obligatoriska ”proppen”. Jag har hört många olika historier genom hela min uppväxt om när dessa proppar bodde på gården och hade diverse olika idéer för sig. Men nu finns inte proppen längre och därmed har det lämnat ett tomrum, eller är det kanske en kunskapslucka? 

Kommentera