”AI är spännande och ska hjälpa hela världen medan GMO är bannlyst”
Krönika: Det kom ett mess till mig häromdagen. Min man var ute på åkern för att få ner de sista hektaren korn i marken innan det annalkande regnet. Uppenbart hade den senaste intensiva veckans alla timmar i traktorn gjort att tankarna börjat glida alltmer från gårdens bestyr till omvärldsreflektioner… ”En tanke från traktorn… Visst är det konstigt att AI är spännande och ska hjälpa hela världen medan GMO är bannlyst… Tror nog att AI är värre för den fria mänskligheten…”
Vi är nog många likt min man som funderar över AI-debatten som florerar i media just nu. Flera sakkunniga personer höjer sin röst och påpekar riskerna med att Artificiell Intelligens utvecklas alltför fort och så gott som utan kontroll och regelverk. Vem ska säga stopp och ta ett steg tillbaka? Någon aktör, nation eller fiende kan ju hinna före i AI-utvecklingen medan vi sitter ner och utreder riskerna.
Jag tror verkligen på att främja den tekniska utvecklingen. Kanske kan AI rädda världen från både svält och klimatförändringar… om det hanteras rätt. För oss i livsmedelsproduktionen kan säkert AI och andra tekniska lösningar effektivisera flera områden inom lantbruket. Allt från minskandet av personalintensiva och kostsamma arbetsuppgifter till tidsödande dokumentation. Tänk att exempelvis kunna använda ansiktsigenkänning i en djurproduktion. Där individen känns igen igenom hela produktionsflödet och det går att följa alla aktiviteter från födsel till slakt. Medicinbehandlingar, platsregistreringar med mera, allt skulle kunna registreras och dokumenteras genom ett foto. Helt automatiskt, bara så där, genom en bild. Snacka om spårbarhet.
Egentligen har ju genetiskt modifierade organismer (GMO) haft samma resa som dagens diskussion kring AI. Skillnaden där är bara att den tekniska utvecklingen för AI har gått så otroligt snabbt. Utvecklingen sker hos många aktörer, det finns stora globala intressen och därmed ekonomiska incitament att pumpa in pengar i utvecklingen. Utredningar och regelverk kring AI hinner man inte med.
GMO tekniken hade redan 40 år på nacken när den nu Nobelprisade gensaxen CRISPR gjorde sin entré kring 2012. EU:s etablerade försiktighetsprincip vid lagstiftning gjorde att EU-lagstiftningen på området var rejält omsprungen av omvärlden. Gensaxens potentiellt revolutionerande funktion är i dagsläget näst intill omöjlig att använda kommersiellt i Europa.
I EU måste en gröda som klassas som GMO gå att spåra på något sätt. Tekniken för den traditionella genmodifieringen innebär att när de nya generna förs in, förs det även med ett gensegment som gör den spårbar. Att generna kan komma från helt andra organismer gör det kontroversiellt.
Med gensaxen CRISPR blir inga införda gener kvar. Den metoden är också mer precis då man kan styra var förändringarna ska ske. Det kan jämföras med en traditionell växtförädling där man letar efter och väljer ut individer med en särskild egenskap. Egenskaper som uppkommit genom spontana mutationer i genkoden eller genom strålning och kemikalier (inducerade mutationer). Dessa mutationer går inte att skilja från förändringarna i CRISPR-behandlade grödor, så vad är det egentligen för skillnad? Man kan väl säga att EU:s regelverk kring GMO känns frustrerande föråldrat.
Jag förstår att det är svårt att stanna upp och göra ett regelverk kring hur AI ska få utvecklas och gör man det kommer någon annan att ta bollen. Någon som inte blivit tilldelad eftertankens boja. Likt GMO är AI spännande, skrämmande men har även möjligheternas gåva.
För när man nu står och ser ut över det där väldigt sent sådda kornfältet i mitten på maj… Det utlovade regnet uteblev så klart. Försommartorkan ligger som ett brev på posten. Nog önskar man lite då att någon kunde tagit den där gensaxen och klippt in lite torktåliga egenskaper i just detta kornutsäde. Kanske även lagt dit en svampresistens i genkoden så vi slipper spruta mot svamp i sommar.
Marit Wirén Toll
Projektledare Agro Västmanland
