Når verkligen tekniska nyheter den breda massan?

Krönika: Jag kommer ihåg när jag tillsammans men min pappa bläddrade igenom pärmar som han gjorde när han gick på naturbruksgymnasium på 80-talet. Pärmarna var fyllda med gamla broschyrer och reklamblad för lantbruksmaskiner som var nyheter under den tiden han spenderade på gymnasiet. Mitt i pärmen fastnade jag för en ljusblå broschyr med till synes inte så märkvärdiga tröskor, märket var Fortschritt. Jag minns att pappa berättade att tröskorna kanske inte var de mest populära i Sverige på den tiden men de hade lite andra tekniska lösningar än vad många andra tillverkare på den tiden hade. Längst ned till höger i broschyren var det en bild på tröskans skärbord och den var utrustad med någon form av metallpinne som låg emot den otröskade grödan, vid närmare läsning visade det sig att det var dåtidens autostyrning. Pinnen var en givare kopplad till tröskans hydraulik och styrning och kunde då styra automatiskt ut efter den otröskade grödans kant. 

 

Jag blev häpen. Det fanns autostyrning redan på den tiden. Nu kommer jag inte ihåg vilket år vi satt och bläddrade i den där pärmen, det var kanske 2013 och det var fortfarande så att autostyrning inte ansågs vara standardutrustning på tröskor och traktorer.  Hur kommer det sig att de redan på 80-talet hade autostyrning som tillval i serietillverkning, men det är inte förens på senare år det anses bör vara standardutrustning?

Teknikutvecklingen går fort fram även inom lantbruk, det ser vi i tidningar, på mässor och sociala medier. Begrepp som AI, Telematik, Molntjänster, Autonoma robotar, Sensorer osv förekommer nästan varje dag i varje riktning vi tittar – men jag kan ändå inte låta bli att tycka att tekniken ändå går rätt sakta framåt, åtminstone i den benämningen i hur den stora massan använder nya tekniska lösningar. Visst jag håller med om att den absolut senaste tekniken brukar innebära en hög investeringskostnad, men oftast är investeringskostnaden lägre än vinsten i investeringen. Tillexempel gödselbesparing genom automatisk sektionsstyrning på en gödningsspridare. 

Precisionsodling och automatisering är två enormt breda ämnen som jag tror alla som jobbar inom lantbruk tolkar enormt olika. I många fall så vet jag till och med att ur en lantbrukares perspektiv avskräcker sin vilja att modernisera sin maskinpark eller sitt sätt att arbeta. 

Om jag får gissa fritt så antar jag att anledningarna bakom att man inte väljer att investera i ny teknik kan delvis vara att man känner sig överväldigad och osäker i hur det fungerar med styrfiler eller annan ”precisionsodlingsteknik” så som sektionskontroll och därför tar väljer man att ta avstånd från sådana lösningar. 

Med all den nya fina teknik som kommer varje år så borde vi se autonoma robotar och självkörande traktorer överallt, men varför gör vi inte det? Jag är medveten om att det finns lagar och föreskrifter som problematiserar arbetat med oövervakade robotar och fordon men jag tror på grund av inflationen av ständiga nya tekniska lösningar så tror jag att man blir mättad som läsare, man ser helt enkelt inte skogen för alla träden. Därför uppfattar inte kunder alla gånger nya tekniska lösningar och hur dem faktiskt kan implementeras i deras egna företag. I min mening tycker jag att man behöver anpassa sitt sätt att förmedla nyheter på, börja med att förklara vilken problematik man har löst, sen förklara hur tekniken som löser problemet fungerar – inte tvärt om. 

När det kommer till den faktiska investeringen då? Jo, då måste man som kund kunna gå axel emot axel tillsammans med sin återförsäljare och lita på att återförsäljaren har kunskapen att kunna förmedla rätt teknisk lösning på det problemet som man upplever. 

Det är ett stort åtagande som återförsäljare att bygga upp den kunskap som krävs för att på ett enkelt sätt kunna presentera en lösning för en kund, men det krävs också ett engagemang från kundens sida att kunna utförligt kunna presentera sina mål och frågeställningar för att tillsammans med sin återförsäljare komma fram till rätt lösning och dra nytta av alla nya effektiva tekniska lösningar. 

 

Viktor Liedberg
Support & Developmet, Axima

Artikeln publicerades onsdag den 16 augusti 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Slutpriserna för skörd 2023 - inklusive efterbetalningar

Nu är nivån klar för alla aktörers efterlikvid som är med i Jordbruksaktuellts prissammanställning över slutpriserna för leverans i skörden 2023 inklusive efterbetalningar. En lägre skörd än 2022 och med stora kvalitetsproblem blev utfallet för skörden 2023. Samtidigt föll de globala spannmålspriserna och drog med sig de svenska priserna.  Foderspannmål och oljeväxter var de som stack ut med de högsta prisnedgångarna jämfört med 2022.

 

Kommentera