Effekterna av biokol utforskas i svenska jordbruksmarker

Intresset för att utnyttja biokol för att binda kol och förbättra jordens bördighet har ökat. Ett nyligen påbörjat fältexperiment i Uppsala som leds av SLU, har som mål att undersöka de långsiktiga konsekvenserna av biokolanvändning.

På sandig åkermark utanför Uppsala har biokol av två olika sorter spridits ut i 24 rektangulära provytor. Hälften av biokolsytorna preparerades med biokol från granvedsflis och den andra hälften behandlades med biokol från frörester.

Bakom projektet står en forskargrupp från SLU som vill ta reda på vilka effekter som användningen av biokol ger i svenska jordbruksmarker. Forskarna är särskilt intresserade av att studera biokolets förmåga att binda kol, och huruvida det kan ha en positiv effekt på att minska grödans torkstress, skriver SLU i ett pressmeddelande.

– Vi vet från studier och projekt som genomförts i Afrika att biokol kan ha en positiv effekt på såväl kolinlagring som skörd, och att det kan vara en bra åtgärd för att skydda grödan från torka, säger Haichao Li, postdoktor vid institutionen för mark och miljö.

Bidrar till kolinlagring

Biokol skapas genom pyrolys av skogs- och jordbruksrester med låg syretillgång. Det bidrar till kolinlagring, påverkar växtproduktion och näringsomsättning, och kan minska klimatpåverkan genom ökad kolinlagring i jordbruket. Dock är det ännu oklart hur svenska åkermarker reagerar på biokol.

– Att vi har begränsat med kunskap om biokolets långsiktiga effekter i svenska åkermarker är bekymmersamt med tanke på att när vi väl har tillfört biokol till marken går den inte att ta bort. Många ser enbart fördelarna som biokol bidrar med, men glömmer bort att det kan finnas risker med biokol som vi ännu inte känner till, säger Erik Karltun, forskare vid institutionen för mark och miljö och ledare för projektet.

Därför är det angeläget att det finns bra biokolsförsök på svenska åkermarker där olika effekter av biokol kan studeras, menar Erik Karltun.

Långsiktiga försök

SLU har fått klartecken till att marken i fältförsöken kan användas åtminstone fram till 2040. Men Erik Karltun hoppas att biokolsförsöken kan pågå mycket längre än så. I dagsläget finns finansiering för att hålla i gång verksamheten något år framöver.

– Förhoppningen är att det här ska bli ett långliggande försök, alltså platser där vi under en lång tid kan utföra mätningar för att följa biokolets effekter över tid. Det bidrar till att öka kunskapen om vilka nyttor och bieffekter som biokol har, vilket är intressant för bland annat kommuner och företag i samband med anläggning av grönområden i stadsmiljö, säger Erik

Visar biokol sig vara gynnsamt för svenska jordar, kan hjälpa markägare bidra till att minska klimat och miljö-påverkan genom sin markanvändning. Men utfallet är ännu osäkert. Enligt Haichao Li förväntas resultat från försöken presenteras tidigast om två år.

– Förändringar i marken sker väldigt långsamt, så det kommer ta ett tag innan försöken bär frukt. Minst två år, men troligtvis längre tid än så. Tids nog kommer vi ha långa mätserier som vi kan använda för att förstå mer om och hur vi kan använda biokol här i Sverige, säger Haichao Li