Inga förhoppningar om billigare livsmedel
En rekordsvag krona och konsekvenserna av det alltmer extrema vädret förvärrar det redan dystra läget för svenska livsmedelsproducenter.
Det senaste konjunkturbrevet från Livsmedelsföretagen Q2 2023 visar på fyra raka kvartal av minskad försäljning och sex raka kvartal av minskad lönsamhet och fortsatta kostnadsökningar. Och i nuläget finns det väldigt lite som talar för en bred och ihållande sänkning av livsmedelspriserna.
Det senaste konjunkturbrevet visar att utvecklingen av svenskproducerade livsmedel landade under årets andra kvartal på index 29 (index 50 = neutral utveckling, årstakt). Vilket är den svagaste volymutvecklingen som uppmätts sedan bransch- och arbetsgivarorganisationen, för 14 år sedan, började samla in data från sina medlemsföretag. Och för 49 procent av företagen blev försäljningen i Q2 sämre än vad de själva trott.
– Historiskt sett har producenternas prognoser visat sig vara förhållandevis tillförlitliga. Att det faktiska utfallet nu skiljer sig så mycket från prognoserna visar hur snabbt konsumenterna ändrar sina köpbeteenden. Minskande konsumentköpkraft och fortsatta kostnadsökningar är en giftig cocktail för de svenska producenterna av mat och dryck. Utifrån ett strikt kostnadsperspektiv finns det väldigt lite som talar för en bred och ihållande sänkning av livsmedelspriserna. Min bedömning är att de högre prisnivåerna vi nu upplever håller i sig tills vidare, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande.
Även lönsamheten för producenterna går i fel riktning och har nu minskat sex kvartal i rad. Det är ytterligare ett negativt rekord för den svenska livsmedelsindustrin.
Sommarvädret påverkar
Sett till kostnadssidan rapporterar medlemsföretagen om prisökningar över hela linjen. Detta syns tydligast på inköp av råvara/insatsvara med ett index på 85. Även transporter har ökat (index 72) och kostnaderna för el/gas (index 61).
– Bränder och torka i södra Europa och torka på försommaren och blöta på sensommaren i Sverige har påverkat utbud och pris på stora delar av centrala livsmedelsråvaror för perioden april-juni. Facit för årets skördar kommer först senare, men mycket talar för att prisnivåerna kommer att ligga kvar på historiskt höga nivåer, säger Carl Eckerdal.
7 av 10 medlemsföretag anger att den svaga svenska kronan påverkat företaget negativt eller mycket negativt och uppemot 70–80 procent av företagens produktionskostnader påverkas direkt eller indirekt av kronans utveckling.
– Man hade möjligtvis kunnat tänka sig att nackdelarna med den svaga kronan på hemmaplan skulle kompenseras av fördelar på exportmarknaden. Men så verkar tyvärr inte vara fallet. 60 procent av våra exporterande medlemmar upplever inte att kronans låga värde har bidragit positivt till försäljningen på exportmarknaden under det senaste året. Exporten fortsatte också att minska under andra kvartalet i år, säger Carl.
Lyckas inte kompensera
Var femte medlemsföretag uppgav under andra kvartalet 2023 att de på sista sålda varan hunnit ikapp de kostnadsökningar man drabbats av senaste året, men övriga fyra av fem företag hade inte lyckats kompensera för kostnadsökningarna och skulle behöva höja priserna ännu mer för att lyckas med detta. Men enligt Livsmedelsföretagen är acceptansen för ökade livsmedelspriser från konsumenter och dagligvarukedjorna minimal. Och de påpekar att det finns en överhängande risk att priserna på livsmedel inte kommer gå ner ens på medellång sikt (1-2 år).
– Ett alltmer extremt väder och en fortsatt växande global befolkning är två makrotrender som kommer att hålla uppe kostnaderna på livsmedelsråvara även på längre sikt. För svensk del förvärras situationen av kronans ständigt minskande värde. Under de här förutsättningarna ser jag det som osannolikt att livsmedelspriserna ska sjunka tillbaka till nivåerna som förelåg innan Rysslands invasion av Ukraina eller än mindre innan pandemin, konstaterar Carl.
Satsar på lågprisalternativ
När svenska konsumenter i allt högre grad väljer lågprisalternativ eller EMV, sätter det stor press på den svenska livsmedelsproduktionen som i huvudsak har produkter i de övre prissegmenten. Men företagen står ändå inte passiva, utan arbetar aktivt med att erbjuda fler produkter i de lägre prisskikten.
– Förutsättningarna för lågprisproduktion i Sverige är väldigt dåliga. Jämfört med våra konkurrentländer har vi både höga produktionskostnader och höga och kostsamma krav på säkerhet, kvalitet och hållbarhet. Att hantera det nya konsumentfokuset på lågpris är en svår och kanske till och med omöjlig balansakt för en stor del av de svenska producenterna. Företagens lönsamhet är redan pressad till det yttersta. Om den nuvarande utvecklingen leder fram till ännu lägre genomsnittlig lönsamhet urholkas möjligheterna att investera i morgondagens hållbara produkter och tillverkningsanläggningar, säger Carl.
Risken med att lågprisalternativen blir fler är att de då kommer konkurrera med kedjornas egna EMV-produkter och att det då kan bli en stor utmaning att få plats på butikshyllorna.