Stöd till unga väderdrabbade bönder

Jordbruksverket har slagit fast, efter kompletterande förslag, att det ekonomiska stöd som ska gå till lantbruk som drabbats av sommarens extremväder, kommer riktas till unga jordbrukare.

Sommarens torka och efterföljande regnväder har påverkat många lantbrukare i Sverige. Foto: Helena Elofsson

I början av juli fick Jordbruksverket i uppdrag att titta på utformningen av ett ekonomiskt stöd till de som drabbats av försommarens torka. När sommaren istället gick mot det extremt blöta hållet fick myndigheten i uppdrag att lämna kompletterande förslag till utformningen.

Jordbruksverket har utrett fyra olika alternativ för fördelning av stödet, men kommit fram till att man fortsatt tycker att det ska riktas till mottagare av det befintliga stödet till unga jordbrukare.

– Unga jordbrukare som nyligen etablerat sig är en grupp som är särskilt utsatt när det uppstår störningar i produktionen och på marknaden. De har små reserver och har svårare att få förmånliga krediter. För Sveriges långsiktiga livsmedelsproduktion spelar unga jordbrukare stor roll, säger Andreas Mattisson, biträdande avdelningschef på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

Andra alternativ som har utretts är:

  • Fördelning till mottagare av befintligt gårdsstöd
  • Fördelning till jordbrukare med växtodling samt grovfoderbaserad animalieproduktion
  • Fördelning till särskilt drabbade jordbrukare genom individuell ansökan

Myndigheten menar att dessa alternativ medför betydligt högre kostnader för administration och att det riskerar att inte uppfylla kontrollreglerna, vilket kan leda till sanktioner för Sverige. Jordbruksverket skriver även att om stödet riktas till många blir summan väldigt liten per företagare, vilket gör det osäkert om pengarna gör någon skillnad för den enskilde. Det finns ett krav från EU att pengarna ska delas ut senast 31 januari, vilket Jordbruksverket menar också begränsar vilka alternativ som är praktiskt genomförbara.

Robust lantbruk

Jordbruksverket har i sitt arbete varit i kontakt med näringen och branschorganisationer, vilka i samrådet har föreslagit att stödet ska fördelas brett.

— Vi har tagit till oss alla inspel och värdesätter dialogen med näringen. Flera branschorganisationer har också betonat vikten av att de ordinarie stöden betalas ut i tid, eftersom de stöden verkligen gör skillnad för jordbruket. Detta är också Jordbruksverkets högsta prioritet. Det vi behöver är en robusthet i lantbruket för att säkra konkurrenskraften och lönsamheten även i oroliga tider, säger Andreas Mattisson.

200 miljoner möjligt

Det ekonomiska stödet från EU:s krisreserv ligger på cirka 65 miljoner kronor. Det är möjligt för regeringen att besluta om upp till 200 procent i nationell medfinansiering. I så fall skulle den totala summan för stödet bli omkring 200 miljoner kronor.  

Det som händer nu är att regeringen ska besluta hur stödet ska utformas.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 08 september 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem bestämmer vem det är som har rätt att vara bonde? 

Krönika: På 60-talet premierade lantbruks­nämnden ett urval av gårdar som kunde få bidrag för investeringar samt låga räntor på sina lån. Dessa gårdar rustades upp i koncentrerad rationalisering (KR) medan granngårdarna många gånger fick stänga ladugårdsdörrarna och arrendera ut marken. Efter inträdet i EU, blev betesputsen ett verktyg för att den bortvalda bonden fortsatt kunna ha kvar marken och ta igen jordbruksstödet. Vilket har lett till ytterligare svårigheter i norrländska bygder att utvidga produktionsgårdarnas arealer. 

 

Kommentera