Dramatiskt utmanande växtodlingsår

Årets skördesäsong har minst sagt varit utmanande. I slutet av augusti fick växtodlarna Peter och Karola Reuterström på Stora Lövhulta gård, besök av landsbygdsminister Peter Kullgren, som ville höra mer om läget och med egna ögon se konsekvenserna av allt regnande. 

– Vi hade torka i princip tio veckor fram till månadsskiftet juni/juli. Sedan har vi fått 140 millimeter i juli och 170 millimeter i augusti. Det har fått sina konsekvenser. När vi summerade volym och kvalitet så har vi ett tapp på 46 procent av det som hade varit normalskörd och normal­kvalitet. Så det är en ganska dramatisk förändring, säger Peter Reuterström, till Jordbruksaktuellt. 

På gården som ligger utanför Eskilstuna odlar man klassiska grödor som höstvete, höstraps, maltkorn och grynhavre.

– Vi har hållit på med växtodling i 32 år. På de åren har vi haft tre år som har utmärkt sig negativt. Det var 1998 som var väldigt blött, då vi hade stora kvalitetsproblem och dyr skörd. 2013 hade vi mycket uppfrysning och vinterskador på höstsådda grödor. Och 2018 hade vi torkan. Om vi kombinerar de tre åren och så lägger vi till extrem kostnadsbild på insatsvaror och ränteuppgångar – då har vi 2023, berättar Peter.

Han är glad över att förra året var väldigt bra ekonomiskt, vilket hjälper till ett utmanande år som i år. Men han poängterar att det finns många områden i Sverige som är värre drabbade, till exempel området runt Örebro som fått enorma nederbördsmängder i augusti. 

Långsiktiga konsekvenser

Peter berättar att 250 hektar av deras mark blev påverkad av översvämningar, där 110 hektar stod helt under vatten. För att få bort vattnet så fort som möjligt gjorde de stora insatser med pumpning. 

– En hel del av den översvämmade marken var redan tröskad som tur var, annars hade vi haft väldigt stora arealer som ruttnat. Nu fick vi kanske en totalskada på tio hektar där skörden ruttnade bort. 

Han menar att även om totalskadan inte är jättestor, kommer sommarens nederbörd ställa till konsekvenser för efterföljande gröda. Jorden blir packad och strukturen sämre. Höstsådden har även blivit försenad till följd av att marken inte gått att köra på. 

Vad ser du för utmaningar på sikt? 

– Som företagare måste vi göra allt för att vara så motståndskraftiga som möjligt mot väderextremer. Bra dränering är det bästa botemedlet mot torka och nederbörd. Vi måste hålla våra dräneringssystem i väldigt bra skick och göra investeringar att förbättra långsiktigt. Det tror jag är den vägen vi har framåt. Sedan måste vi ha en lönsamhet så att vi klarar svängningarna. För vi kommer ha stora svängningar, då måste vi tillåtas tjäna mycket pengar vissa år, för andra år kommer att bli påfrestande, säger Peter. 

Dräneringen på Reuter­ströms gård är okej. Men det finns andra utmaningar. 

– Det som vi närmast skulle behöva förbättra är just vattenkapaciteten i våra dikningsföretag som ju oftast är 100 år gamla, och det har ju hänt en del på 100 år. Jag skulle nog säga att vi skulle behöva dubblera flödeskapaciteten i många vattendrag som avvattnar våra marker. För att vara tåligare för sådana här händelser, säger Peter. 

Detta var något de tog upp med ministern. 

– Menar man allvar med livsmedelsstrategin och vill att vi ska fortsätta att producera livsmedel så tycker vi att det är viktigt att man tittar över det här. Och förenklar regelverket för oss för att höja kapaciteten i befintliga diken, säger Peter.

Han passade även på att prata lite om SLU med ministern.

– Vi ville skicka med att vi tycker att det är viktigt att man i instruktionerna till SLU påpekar att de har ett särskilt ansvar att hålla forskning och utbildningar som stödjer produktionslantbruket och går i linje med livsmedelsstrategins tankar om ökad produktion. Vi tycker att SLU har fokus på mycket annat nu. De kan  absolut ha många andra utbildningar också. Men de får inte tappa fokus på det vi tycker borde vara deras uppdrag.