Sverige tar hjälp av europeiska experter i ASF-bekämpningen

ASF. Antalet vildsvin med bekräftad afrikansk svinpest (ASF) invid Fagersta är fortsatt 18 stycken och nästa vecka kommer tre europeiska experter till Sverige för att bistå med sin kunskap. Det är något av det som togs upp vid torsdagens ASF-pressträff. 

Till veckan kommer Sverige få hjälp av tre ASF-experter från Belgien, Italien och Litauen. Foto: Mostphotos 

Under torsdagen har lokala jägare ihärdigt fortsatt leta efter vildsvin i det så kallade kärnområdet. Insatschef Helena Sixtensdotter berättar att det har påträffats ett antal döda vildsvin, men några uppdaterade uppgifter kring antal bekräftade fall finns inte, utan det kvarstår vid onsdagens 18 stycken.

Hjälp via veterinärpool

Kommande vecka kommer Sverige få besök av tre ASF-experter från Belgien, Italien respektive Litauen. Syftet är kunskapsutbyte, som kan röra allt från praktiska detaljer kring bekämpning till ersättningsfrågor eller detaljer kring lagstiftningen. 

– Det är på vår egen begäran, för att vi vill ta del av deras erfarenheter och diskutera olika saker på plats, olika strategiska frågor som vi vill bolla med dem. Det är väldigt vanligt att man gör så när man har utbrott av de här riktigt allvarliga sjukdomarna, när man har sitt första fall. Man har som en pool av veterinära experter från medlemsstaterna. Sverige har också veterinärer i den poolen, så det är inte det att vi saknar experter i Sverige, vi har väldigt goda experter på afrikansk svinpest här hemma också, säger Lena Hellqvist Björnerot, chefsveterinär vid Jordbruksverket. 

Ingen kopia

Karl Ståhl arbetar som statsepizootolog vid SVA och är en av Sveriges främsta experter på ASF. Foto: Emma Sonesson

Personerna som kommer hit ingår i EU:s veterinära expertteam, som Sverige har kontinuerligt utbyte med. Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA, förklarar poängen med att de kommer hit:

– Alla kommer från länder som har eller har haft smittan, så de har gjort eller håller på med samma resa som vi. De har redan delat med sig av sina erfarenheter, men när de kommer på plats kan man se saker på ett annat sätt. Till exempel; hur löser man genomsöket, hur använder de sig av drönare? Belgien jobbade mycket med instängsling, hur tänker de kring det; när, var, hur började de bygga staket, vem var det som gjorde det? Den typen av praktiska och strategiska frågor i detalj som kan vara bra att diskutera på plats, när de får se hur vår verklighet ser ut. 

Karl Ståhl poängterar också att det inte handlar om att kopiera något annat lands bekämpningsstrategi, eftersom de lokala förutsättningarna är helt avgörande för vilket upplägg som är mest framgångsrikt. 

Söka vidare

Under torsdagskvällen kommer ett möte för jägarkåren hållas i Fagersta. Sökarbetet kommer fortsätta under helgen och förhoppningen är att då kunna söka även utanför det som i dag betraktas som kärnområdet. 

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 14 september 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem bestämmer vem det är som har rätt att vara bonde? 

Krönika: På 60-talet premierade lantbruks­nämnden ett urval av gårdar som kunde få bidrag för investeringar samt låga räntor på sina lån. Dessa gårdar rustades upp i koncentrerad rationalisering (KR) medan granngårdarna många gånger fick stänga ladugårdsdörrarna och arrendera ut marken. Efter inträdet i EU, blev betesputsen ett verktyg för att den bortvalda bonden fortsatt kunna ha kvar marken och ta igen jordbruksstödet. Vilket har lett till ytterligare svårigheter i norrländska bygder att utvidga produktionsgårdarnas arealer. 

 

Kommentera