Stora lokala skillnader i den skånska spannmålsskörden

Med tanke på årets förutsättningar verkar det totalt sett bli ett hyfsat resultat, men med stora skillnader mellan olika delar av landskapet. Så sammanfattar Hushållnings­sällskapets rådgivare i grova drag årets spannmålsskörd i Skåne.

 

Åsa Nordström, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne i Kristianstad, berättar att man i princip kan dela upp Skåne i fyra delar när årets spannmålsskörd kan börja utvärderas. I år har det blivit ovanligt stora lokala skillnader. Foto: HIR Skåne


Torka på vår och försommar följt av stora regnmängder på kort tid – året har som bekant varit minst sagt utmanande för lantbruket. 

− Precis fel väderlek vid fel tid, säger Åsa Nordström, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne i Kristianstad.

De skånska växtodlarna har drabbats på olika sätt av vädret, menar hon.

− Österlen fick i princip inget regn alls, där var det riktigt illa, men jag är inte helt uppdaterad om hur skörden har gått där. Rapsen ska vi inte ens prata om – den har inte varit någon rolig historia i Skåne överhuvudtaget. Först blev det mycket dålig raps på grund av vinterknäppen som kom en natt i december, sedan blåste det och sedan kom det skyfall i skörden. Skånska rapsodlare har blivit luttrade i år. I nordvästra Skåne, runt Ängelholm, har man fått vänta med att tröska det sista. Där står det vatten i fälten. Jordarna där är högst olämpliga för att ta emot stora vattenmängder på kort tid, säger Åsa Nordström.

Sandjordarna kunde hantera regnet

Hennes bild av spannmålsskörden i området kring Kristianstad i nordöstra Skåne är försiktigt positiv. Sandjordarna i området har kunnat ta emot de stora regnen på ett relativt bra sätt.

− Många lantbrukare har skiften där man kan köra även om det har kommit 40 millimeter dagen före. Vi har tyngre jordar i området också och där har man fått vänta lite längre med skörden, men i det stora hela har det gått bra att hantera regnmängderna här. Skördemässigt har det inte varit bra, eftersom lantbrukarna så klart jämför med förra året som ju var ett rekordår, men överlag med tanke på årets förutsättningar har det ändå gått helt okej, säger hon.

Bevattning blev en viss räddning

Många växtodlare på Kristianstadslätten är väl rustade för perioder med torka och under sommarens första del var bevattningen en räddning.

− Många har lagt stor del av sin tid på att vattna eftersom här finns tillgång till både vatten och bevattningsmaskiner. Höstsäden klarade man bra generellt, medan vårsäden blev betydligt sämre än normalt trots bevattningen. Man ska komma ihåg att bevattning och regn inte är samma sak. Det måste komma vatten uppifrån också för en genomblötning av markprofilen och för att sänka temperaturen. De grödor vi odlar idag trivs bäst vid 20 grader, det är bara majs som gillar högre temperaturer.

Hennes bild av spannmålens kvalitet är att de som kunde tröska tidigt eller åtminstone i normal tid har producerat en råvara med god kvalitet. 

− I alla fall på höstsäden, jag vågar inte säga hur maltkornet har blivit. Jag skulle tro att en hel del har blivit foder på grund av för hög proteinhalt, säger hon.

Pär Andersson
Pär Andersson
Tel: 073-925 05 41
E-post: par@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 16 september 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem bestämmer vem det är som har rätt att vara bonde? 

Krönika: På 60-talet premierade lantbruks­nämnden ett urval av gårdar som kunde få bidrag för investeringar samt låga räntor på sina lån. Dessa gårdar rustades upp i koncentrerad rationalisering (KR) medan granngårdarna många gånger fick stänga ladugårdsdörrarna och arrendera ut marken. Efter inträdet i EU, blev betesputsen ett verktyg för att den bortvalda bonden fortsatt kunna ha kvar marken och ta igen jordbruksstödet. Vilket har lett till ytterligare svårigheter i norrländska bygder att utvidga produktionsgårdarnas arealer. 

 

Kommentera