Vad är det som (inte) händer?

Krönika: Året var 1797. De första försäkringarna mot hagelskador på skördar i Europa började ta form. Hagelskurarna kunde ge betydande ekonomiska konsekvenser för den enskilde lantbrukaren och en förlorad produktion innebar svält för samhället. En försäkringslösning bidrog till att hjälpa lantbrukarna att möta meteorologiska fenomen, där yrkeskunskapen inte kunde påverka utfallet av skörden. Hur har försäkringslösningarna inom detta område utvecklats de senaste 225 åren?

År 1880 skapades i USA de första försäkringslösningarna mot hagel. Det var tobaksodlare som gick samman och skapade det första försäkringsbolaget inom detta område. Allteftersom åren gick noterade lantbrukarna att det fanns fler faror som lurade runt hörnet. 1935 drabbades landet av sandstormar och rekordhetta som skadade både skördar och boskap. Staten insåg att det fanns fler risker för det amerikanska lantbruket än hagel, relaterade till väderpåverkan. 1938 beslutade därför kongressen om Federal Crop Insurance Act som skulle hantera försäkringsskydd för flera oförutsedda händelser. Men införandet gick inte så bra och det slutade med konkurs för  det statliga försäkringsbolaget.

En omstrukturering några år senare, med försäkringar i mindre omfattning, levde vidare till 1979. 1980 beslutade kongressen att tillåta privata försäkringsbolag inom området. Intresset var fortfarande svagt men åren runt 1990 drabbades landet av flera torkkatastrofer och staten tvingades till ersättningar. Det innebar att det mellan åren 1990 och 1996 blev obligatoriskt för lantbrukare att vara med i försäkringsprogrammet för grödor mot att få ersättning upp till 50 procent av en genomsnittsskörd vid katastrofer.

Numera är det inte obligatoriskt att försäkra grödor i USA, men om lantbrukaren ska räkna med katastrofersättning från staten måste man vara med i försäkringsprogrammet för grödor. Privata försäkringsbolag godkända av staten står för kunskapen om produkterna och ombesörjer försäljning samt utbildning av lantbrukare i riskhantering. Nya försäkringsprodukter godkänns av staten som också sätter priserna som ska vara desamma oberoende av försäkringsbolag. I gengäld står staten för mellan 38 till 67 procent av försäkringspremierna.

Kraftiga svängningar i väder och stora lokala skillnader gör att den enskilde lantbrukaren i Sverige riskerar att bli väldigt ekonomiskt utsatt, nu och i framtiden. I USA finns det mer än 100 grödor och produkter som lantbrukaren kan försäkra mot torka, frost, sjukdomar, skördekvalitet och minskad vinst till följd av låg skördevolym. I Sverige kan lantbrukaren teckna försäkring för hagel och omsådd av gröda. Året är 2023.

Rolf Åttingsberg
Handelsbanken