H.B. Brantner expanderar sin försäljning i Sverige

Den österrikiska vagntillverkaren H.B. Brantner tillverkar jordbruks- och entreprenadvagnar. Fabriken i Österrike är den största i Västeuropa, med en produktion på nära 3 000 vagnar per år. 

Vd Hans Brantner och Allan Overgaard marknadschef för H.B Brantner i skandinavien. Foto: H.B. Brantner. 

För att expandera försäljningen både i Sverige och internationellt har fabriken rekryterat Allan Overgaard, som har gedigen erfarenhet inom maskinindustrin med särskild expertis inom marknadsutveckling. Allan är stationerad i norra Danmark och kommer att utveckla H.B. Brantners verksamhet i Skandinavien. 

– Vi tror att det finns en bra matchning mellan vad svenska lantbrukare letar efter och vad H.B. Brantner har i sitt sortiment. Vi har därför stora förväntningar på den svenska marknaden och ser fram emot att få presentera de österrikiska kvalitetsvagnarna för svenska återförsäljare och lantbrukare, säger Allan Overgaard i ett pressmeddelande.  

Målet är att etablera ett stabilt och professionellt distributionssystem i Sverige, där bland annat den självlastande vagnen Power-push har betydande potential. H.B. Brantner har framställt självlastande vagnar i över 15 år, och det är en kärnprodukt för tillverkaren. 

De självlastande vagnarna POWER-PUSH är en stor del av H.B. Brantners produktion och företaget har 15 års erfarenhet av just denna vagnstyp. Finns med både 2 och 3 axlar och från 20 till 49 m3 kapacitet. Foto: H.B. Brantner

H.B. Brantner har också gjort betydande investeringar i sin produktionsanläggning under de senaste åren. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt ytbehandling genom en process som kallas KTL-behandling. I denna process doppas alla komponenter 12 gånger innan de slutligen pulverlackeras.  

Ausrine Öhrström
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 21 september 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem bestämmer vem det är som har rätt att vara bonde? 

Krönika: På 60-talet premierade lantbruks­nämnden ett urval av gårdar som kunde få bidrag för investeringar samt låga räntor på sina lån. Dessa gårdar rustades upp i koncentrerad rationalisering (KR) medan granngårdarna många gånger fick stänga ladugårdsdörrarna och arrendera ut marken. Efter inträdet i EU, blev betesputsen ett verktyg för att den bortvalda bonden fortsatt kunna ha kvar marken och ta igen jordbruksstödet. Vilket har lett till ytterligare svårigheter i norrländska bygder att utvidga produktionsgårdarnas arealer. 

 

Kommentera