Lantmännen: ”Det är ett tufft år för lantbruket”

Spannmålsskörden 2023 är det kanske många som helst vill glömma. Enligt Per Germundsson, försörjnings- och försäljningschef på Lantmännens spannmålsenhet, har året varit riktigt kämpigt.

Hur sammanfattar du 2023 års spannmålsskörd?

– Det är ett tufft år för lantbruket. Först var det höga insatspriser, sedan blev det torka och sedan började det regna vilket försämrade även kvalitén på årets skörd, säger Per Germundsson och fortsätter:

– Rapsen har man inte heller kunnat så i samma omfattning som man kanske hade velat. Nu är väl väderleken i och för sig lite bättre. Men det är blött i marken, så på vissa håll kommer det även påverka höstsådden. Så sammantaget är det så som drottning Elizabeth sa: ”Annus horribilus – ”Ett förskräckligt år”. Många vill nog vill glömma spannmålsåret 2023 så fort som möjligt och istället rikta blickarna framåt med hopp om bättre förutsättningar 2024.

I skrivande stund i vecka 37 gissar Per att någonstans mellan 80 och 85 procent av Lantmännens skördeprognos är bärgad.

– En del kommer inte gå att skörda alls, till följd av stora vattenmassor. Det som har varit riktigt under vatten har dock varit väldigt lokalt, men det är såklart en katastrof för den som är drabbad. Så en del fält kommer bli stående eller putsas ner.

Hur ser det ut med volymen?

– Det är sämre än vanligt. Vi tror att den här prognosen vi gjorde i juli på runt 4,6 miljoner ton blir där vi landar. På en del ställen har skörd av en del höstgrödor gett mer än man trott. Men vårgrödor har överlag varit en besvikelse kvantitetsmässigt.

Fokus under resans gång har gått från att vara ett kvantitetsproblem till att bli ett kvalitetsproblem.

– I runda slängar så uppfyller 50 procent av kvarnveteskörden inte falltalskraven. Det är bättre i södra Sverige och delar av västra Sverige. Men sedan är det sämre i östra Sverige och sämst i Mälardalen, där det började regna när man skulle börja tröska. Det har väl hänt förr att det varit falltalsbekymmer. Men nu var det nästan ingenting som var skördat innan problemen satte in, säger Per.

Hur påverkar det?

– Historiskt har Sverige varit ett land som exporterar kvarnvete. Det kommer vi inte vara i år. Om det blir någon export handlar det om fodervete. Sedan är frågan då om det kvarnvetet som finns räcker till för att försörja den inhemska industrin, eller kommer man att behöva importera?

Per menar att det kommer bli mer transporter inom landet då kvantiteter med bättre kvalitet kan behöva flyttas från olika områden, till områden där det inte finns tillräckligt med vara.

– Kvarnarna kommer få en dyrare råvara än vad vi hade haft om vi hade haft normal-kvalitetsutfall.

Även om det finns en risk för att man måste importera, så menar Per att tröskeln för att så ska ske överlag är hög.

Utmanade grönskott

Andra grödor där man brottas med kvalitetsproblem är maltkornet som har för höga proteinhalter.

– När det har regnat mycket och varit varmt är det risk för att varan gror i fält och sedan har det varit en hel del grönskott i alla vårgrödor, kanske allra mest påtagligt i grynhavre och maltkorn.

Det är en utmaning när det gäller torkning och lagring.

– Om du har mycket grönskott har du kanske legat på 18-19 procents vatten­halt i snitt. Men själva grönskotten har kanske 30 procents vattenhalt. Det blir en mycket mer heterogen vara, som ger utmaningar i torkprocessen. Kärnorna i lägre delen av spannet riskerar ju att bli ganska torra och de andra gröna blir fortfarande väldigt våta, säger Per och menar att det är en sak att tänka på när man torkar.

När det kommer till årets vattenhalter har spannmålen varit blötare än normalt.

– Det kanske är 1,5 procentenheter blötare i snitt. Vi har haft perioder med blötare spannmål. Men skörden har inte blivit lika intensiv som den blir ibland. Så man har ändå hunnit med bra vid mottagningarna och torkningen, säger Per.

När det gäller vattenhalt vid lagring är det traditionellt sagt 14 procent.

– Foderspannmål kan man kanske ha på 14,5 och på maltkorn vill man kanske ur försäkringssynpunkt lägga sig lite lägre för att säkerställa grobarheten. Kan man få ner vattenhalten lite till så ökar man chansen att ha en grobar vara senare på säsongen också. Men det är hela tiden en avvägning. För ju mer vatten man ska torka bort ju längre tid tar det och ju större är risken att man får ett kortsiktigt problem i och med att det som ligger otorkat i väntan på att få komma in i torken blir av en för stor kvantitet. Så det är en liten delikat avvägning mellan här och nu och längre fram, säger Per.