Ett steg närmare perennt vete anpassat till nordiska förhållanden

På Torsåker gård håller forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala och Axfoundation på att växtförädla en perenn släkting till vete som kallas Kernza.

Målet med växtförädlingen är att utveckla Kernza för odling i våra nordiska förhållanden genom att exempelvis få plantorna att sluta växa när det bli höst. Men forskarna vill även öka fröstorleken, få plantorna att drösa mindre och ta fram sorter med egenskaper anpassade till olika växtförhållanden. 

Och nu, efter att ha valt ut plantor med de bästa egenskaperna från en ursprungspopulation med stor genetisk diversitet, har forskarna tagit fram så pass bra växtmaterial att deras växtförädlingsarbete kommer att kompletteras med metoder som genomisk selektion.

– Och då kan vi göra mycket snabbare och mer precisa urval genom att det blir lättare att välja vilka plantor som har de bästa egenskaperna och kan bli föräldrar till nästa växt­generation, säger Anna Westerbergh, docent i genetik och växtförädling vid institutionen för växtbiologi vid SLU i Uppsala.

Mer förutsägbara

Maria Lundesjö är projektledare inom framtidens mat och arbetar med hållbara lantbruksmetoder på Axfoundation. Både hon och Anna framhåller att de perenna sädesslagen har många mervärden. Det stora rotsystemet kan binda mer kol till jorden än ettåriga sädesslag och är bättre på att hålla kvar kväve och andra näringsämnen. Dessutom går det åt mindre bränsle i odlingen, eftersom jorden inte behöver plöjas varje år. De perenna sädesslagen är även mer motståndskraftiga mot vädervariationer.

– Både 2018 när det var torka och i år har grödorna sett i princip likadana ut. Så de klarar både stora mängder nederbörd och torkperioder, tack vare sina djupa och breda rötter. Så på så sätt är de perenna växterna mer förutsägbara, säger Maria.

Än så länge arbetar man med små volymer eftersom man fortfarande befinner sig i ett tidigt skede i växtförädlingsprocessen. Men Anna menar att grödornas avkastning kommer att öka i takt med att arbetet fortskrider.

– Baserat på vår forskning finns det ingenting som säger att det inte är möjligt, säger Anna och fortsätter:

– Det kommer säkert att krävas olika varianter av Kernza och andra perenna sädesslag för odling i olika jordar och regioner. Och det kan tänkas att man kan odla dessa där det inte heller finns förutsättningar för att odla ettåriga sädesslag, precis som med vall. Men vi behöver ha de här perenna grödorna innan vi riktigt kan utvärdera deras fulla potential. 

Om bara några år hoppas hon att de ska kunna börja testa det förbättrade växtmaterialet av Kernza från sitt eget växtförädlingsprogram i mindre skala hos lantbrukare på olika platser i Sverige.

Fler fördelar

En annan fördel med Kernza är att det blir en grönmassa kvar efter skörd, som håller marken bevuxen även under vintern.

– Får man in det här i systemet får man en mullbildande, kolinlagrande gröda, kanske i kombination med någon baljväxt i botten som också ger kvävefixering. I USA tittar man exempelvis på att använda perenna grödor ihop med bete, eller att efterbeta det efter skörd, berättar Maria.

Förutom att upplåta mark åt växtförädlingen och att hjälpa till med skörden, jobbar Axfoundation samtidigt med att testa sädesslagets potential i testköket som finns på Torsåker gård. Man har bland annat testat att baka med mjöl gjort på Kernza som det ser ut i dag, med goda resultat. Men det har varit lite av en utmaning, eftersom det innehåller mindre gluten än vanligt vete, så där provar man sig fram med inblandning av olika spannmål. Kernza är heller inte godkänd som livsmedel i EU ännu. Men även där arbetar Axfoundation för att snabba på processen.

– Vi försöker jobba på flera fronter samtidigt. Både för att få upp intresset och för att testa hur det fungerar. Just för att vi ska ha hela bilden färdig när vi väl är redo att flyga, säger Maria.

Projektet delfinansieras av Wasabröd.