Kris i ekobranschen – produkter försvinner och lantbrukare slutar i rasande takt

Debatt: Försäljningen av ekologiska livsmedel liksom produktionen, minskar kraftigt. Som mest inbringade Krav-certifieringen knappt två miljarder extra per år till svenskt lantbruk. Nu i skrivande stund kanske en fjärdedel. Det får långsiktiga ekonomiska konsekvenser för hela det svenska lantbruket som tagit del av dessa mervärdesbetalningar. För Krav innebär det kraftigt minskade intäkter och därmed också mindre möjligheter att kunna vända trenden.

Att i flera år i rad ha sett en minskad volymförsäljning med 10 procent per år är väldigt allvarligt för ett så pass stort segment som eko. Enligt analytiker i livsmedelsbranschen är ett enskilt år med en minskning på 2-3 procent mycket.

Kopiering av produkter förödande

Att försäljningen minskat så mycket de tre sista åren beror på flera saker. Den största orsaken är att Ica år 2016 slutade marknadsföra ekologiskt ordentligt. Sen har alla andra aktörer följt efter. Även produktkopieringen i det innovativa ekologiska segmentet har varit enorm. Så fort som ett förädlingsföretag fått fram en eko-storsäljare så har den kopierats och förädlingsföretagen fått stå med lång näsa och bli berövad sin ”investering”. Detta har kraftigt minskat viljan till produktutveckling vid förädlingsföretagen och det har ”dödat” eko-branschens framtida utveckling.

Eko för dyrt en period

När sedan priserna på ekologiska livsmedel steg mer än konventionella i samband med kriget i Ukraina var det droppen ur, ute i butikerna. Ekologisk blev under en period för dyrt och olönsamt att sälja. När sedan livsmedelskedjorna pressades att minska antalet produkter i butikerna så visade många ekologiska produkter för små volymer och ansågs därför olönsamma. Denna utsortering av ekologiska varor har skett/sker nu i våldsam takt i butikerna och det kommer även långsiktigt driva minskad försäljning av ekologiska livsmedel. Man kan säga att eko kommit i ordentlig otakt. Nu minskar skillnaden i råvarupriser mellan eko och konventionellt, men skadan är redan skedd. En bortplockad produkt från hyllan är borta för lång tid och det skall mycket till att förädlingsföretagen får tillbaka eko-innovationslusten.

Dystra försäljningsprognoser

Den långsiktiga prognosen för den svenska ekologiska livsmedel ser inte alls bra ut. Enligt analytiker kommer den svenska försäljningenvolym fortsätta att minska med 5-10 procent kommande två år. Det kommer pressa eko-marknaden ordentligt om inget oförutsett händer.

Nya miljömål istället för eko?

Även de politiska målen avseende ekologisk odling och mat har strandat. Så frågan är om inte staten skall ta ett ordentligt omtag om hur man fördelar sina eko-pengar. Kanske ska ersättningarna breddas för att uppnå specifika miljömål istället. Pengarna kanske skulle fördelas till de som väljer att inte spruta sina fält ett år, subventionera ”smarta sprutor” eller andra åtgärder för att man som lantbrukare försöker minska miljöpåverkan? Det kanske vore mer kostnadseffektivt. Som konsument och medborgare, hur får jag störst miljönytta för mina pengar och bidrar till ett mer konkurrenskraftigt, miljövänligt svenskt lantbruk?

Agonomie Realist