Årets väder är det nya normala
Krönika: En tuff växtodlingssäsong går mot sitt slut för en del. Tyvärr har många lantbrukare fortfarande lång väg att gå innan tröskan och såmaskinen kan tvättas och ställas in för vinterförvaring.
Årets växtodlingssäsong kan sammanfattas med rekord i negativ bemärkelse. Många områden har slagit rekord i både brist på nederbörd och samtidigt rekord i nederbörd.
Att först se sina grödor torka bort för att sedan bevittna hur de står under vattnet, allt under samma säsong, är något ingen önskar uppleva igen. Men troligtvis är årets väder det nya normala.
Är det något vi vet att vi inte kan påverka, så är det vädret. Den maktlösheten som många upplevt under de senaste månaderna har skapat en stor frustration. Torka har vi fått lära oss att uppleva, men att få en hel årsnederbörd under två månaders tid hör inte till vanligheterna. En klok kommentar jag fick höra av en kollega i branschen som en lantbrukare sagt var: ”torkan den tar mycket, men den lämnar i alla fall något kvar. Regnet tar allt”. Stora arealer kommer förbli otröskade, och det kommer vara stora problem att överhuvudtaget kunna höstså.
Vad kan vi göra för att bibehålla god lönsamhet samt förbereda för väder som både torka och syndafloder?
Odla säkra grödor. I östra Svealand är höstvete ett väl beprövat koncept för att skydda sig mot stora skördeförluster i torka. Höstvetet har även visat sig klara sig relativt bra under syndafloden, även om rekordsmå volymer klarat kvalité för kvarnvete. Men gällande avkastning har höstvetet levererat bättre än de flesta vårgrödorna. Titta tillbaka fem år i tiden och se vilka grödor som levererat en jämn avkastning och godkänd kvalité och satsa på de säkra korten till nästkommande år.
Nya CAP har många brister, som växtföljdskravet, men också en del positiva effekter. En positiv effekt är att många markkarterat för att kunna söka ersättning för precisionsodling. Ett år som detta när lönsamheten i odlingen är hårt pressat, så är det vanligt att fosfor och kalium bortprioriteras i gödselvalet. För långsiktig lönsam odling är det inte hållbart att minska gödslingen av P och K. Använd den nya fina markkartering och se vilken gödning som verkligen behövs. Använd sedan den nya fina tekniken som kanske finns på gården för att göra styrfiler och sen lägga fosfor och kalium där den verkligen behövs. Finns inte tekniken för styrfiler kan en hemmasnickrad så kallad norsk styrfil göras, där ni varierar fosfor och kalium efter markkartan men gör det manuellt.
Vad tar man sig till när hela årets nederbörd kommer under två månaders tid? Det som går att göra är att hjälpa vattnet att rinna undan utan att göra skada. Till hjälp finns dränering och diken. Skötsel av diken och dränering är något som inte alltid prioriteras högst. De som har störst intresse för diken är oftast den äldre generationen som har tid med ”det lilla extra”. Fungerande diken är en förutsättning för god tillväxt och för att undvika skador av vatten.
För att diken skall kunna avvattna ordentligt är det en förutsättning att det inte växer träd i diket. Just nu är det ett vettigt pris på flis, vilket kan vara ett argument för att rensa upp längs skogskanter. Glöm heller inte att se över brunnar och täckdikesögon så att dessa fungerar. Alla vägar för vattnet är viktiga vägar för att undvika skador.
Årets väder hoppas jag att vi slipper i närtid, men vi ska inte glömma året utan försöka lära oss av de utmaningar som varit. Att vi på många håll står illa rustade för skyfall är väldigt tydligt. Däremot finns det saker som vi kan förbättra, och bör göra för att stå bättre rustade vid nästa syndaflod.
Anna Lindgren
Växtodlingsrådgivare VäxtRåd
