Ännu ett krig som ger fler skäl för ökad produktion

I oktober 1973 startade jom kippur-kriget med en överraskningsattack på Israel av arabiska stater. I oktober 2023 upprepas tragedin. Än så länge med svagare motparter till Israel direkt inblandade i kriget, men historien ger oss skäl att oroas.

 

Jag var ett år senast det begav sig, så de egna minnesbilderna är obefintliga. Lyckligtvis (så kändes det dock inte då) tvingades även jag i samhällskunskapen på högstadiet att skriva en uppsats om Israel-Palestinakonflikten. Den till synes olösliga konflikten har skickat in Världen i recession förr och har potential att göra det igen.

År 1973 gjorde sig de oljeproducerande länderna i OAPEC (Organization of Arab Petroleum Exporting Countries,) Algeriet, Bahrain, Egypten, Irak, Kuwait, Libyen, Qatar, Saudiarabien, Syrien, Tunisien och Förenade Arabemiraten till viktig part i kriget. Genom produktionsbegränsningar och gemensamma prishöjningar försökte man styra utvecklingen. Det drev upp oljepriset med 400 procent. Det skapade den välkända globala Oljekrisen 1973.

Idag är inte OAPEC-länderna lika dominerande i världens oljeförsörjning. Flera stora produktionsländer har tillkommit och naturgas har ökat i betydelse. Vissa nya viktiga produktionsländer som Ryssland kan dock snarare antas jubla åt en ny oljekris, än frukta den.

År 1973 gick Egyptens trupper i kriget över Suez-kanalen, som då var omstritt område. Idag är det stabilt en del av Egypten. Störningar i det området är katastrofala för Europa. Det fick vi en rejäl påminnelse om när lastfartyget Ever Given 2021 satt på grund i sex dagar, vilket rubbade varuflödena rejält.

Denna gång är det Iran, Hizbollah i Libanon och Syrien som tycks vara de ivrigaste påhejarna av försöken att radera Israel från kartorna. Ryssland kan också gynnas av kriget, som flyttar fokus från Ukraina-kriget, men det är oklart om Ryssland aktivt stödjer Hamas. Väldigt många ryssar har emigrerat till Israel. Bara under 90-talet flyttade en miljon ryska judar dit.

I skuggan lurar alltid Kinas dröm om att ta kontrollen över Taiwan. Många experter menar att Kina inväntar ett tillfälle då omvärlden står tillräckligt i brand för att ingen ska orka ingripa om Kina gör slag i saken.

Det är en orolig tid vi lever i, men en sak kan vi lita på. I Sverige minskar livsmedelsproduktionen och det totala beroendet av importerade insatsvaror består. När ska svenskarna vakna, så att vi i stället kan påbörja det riskminimerande, landsbygdsfrämjande och fredsbyggandet arbetet med att producera mer mat och bioenergi?

Vi kan så otroligt mycket bättre än så här.

Stefan Ljungdahl

Artikeln publicerades tisdag den 24 oktober 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vad är en agronom?

Krönika: Sommarkänslan kom till Uppsala med dunder och brak, likaså gjorde examen. Agronomekonom var ingen titel som var given i mina yngre år. I mina umgängeskretsar hemifrån eller i andra konstellationer, utanför lantbruket, är det förvånansvärt få som vet vad en agronom är, inte minst gör. Det är synd, med tanke på vilket brett spann de fem inriktningarna täcker; ekonomi, mark- och växt, livsmedel, husdjur och landsbygdsutveckling. I ärlighetens namn hade jag till en början svårt att formulera en bra förklaring för de frågvisa i min närhet, och vilka jobb en agronom kan få beroende på vilken väg denne tar. 

 

Kommentera