”Nyckeln har varit att kombinera besöksnäring med livsmedelsförädling”

På Gunnarshögs gård i Skåne har man lång erfarenhet av odling och förädling av raps. Under hösten fick de motta priset Årets Bonde. 

– Det känns väldigt hedrande. Jag tycker att Sveriges bönder ska sträcka på sig och vara stolta över att vi gör den bästa maten. Alla sådana här priser är inte bara för oss individuellt, utan det gynnar hela branschen att man lyfter upp och premierar, säger Anja Persson som driver företaget tillsammans med sin sambo Erik Nilsson och svärmor Lisbeth Nilsson. 

Gunnarshögs gård ligger på Österlen i Skåne och är ett lantbruk på drygt 80 hektar, där raps varit en av grödorna sedan 40-talet.

Under 90-talet började Eriks pappa Gunnar allt mer titta på hur man skulle kunna förädla rapsen till något mer.

– Han ville behålla bra medarbetare och då gällde det att hitta på arbete, så vi kunde sysselsätta oss hela året. Och då började han att fundera på att pressa till RME. Det blev inte så bra, men istället hade han hört att man kunde göra matolja. 

1995 började tillverkningen av egen kallpressad rapsolja, men intresset var inte jättestort i början. 

– Folk var vana vid smör och margarin. Men som tur var gav han inte upp utan höll ut och i dag pressar vi fyra miljoner liter rapsolja och har 50 000 besökare som kommer till gården varje år. I företaget jobbar 20 personer året runt och ytterligare tio i säsong, säger Anja och fortsätter: 

– Målet är att marknadsföra svenska livsmedelsprodukter som något unikt och involvera kunden i besöket. Man får pressa egen olja och gå med på en visning för att höra om hur maten blir till. Nyckeln har varit att kombinera besöksnäring med livsmedelsförädling kan man säga. 

Uppsving under pandemin

Besöksnäringen fick ett ordentligt uppsving under pandemin, då många familjer tog sig till gården. 

– Vi har jättemånga tramptraktorer och asfalt på gårdsplanen där man kan köra rally. När andra besöksmål stängde under pandemin drog vi till oss många besökare. Familjer kunde komma 11 på morgonen och stanna till 17 när vi stängde. Föräldrarna satt och fikade och tog det lugnt och barnen lekte. Ingen stress och inga mobiltelefoner så långt ögat nådde, utan bara genuin lek. Så som barn ska få ha det. 

Förutom lekmöjligheter har man på gården sedan 2011 jobbat med guidade visningar.

– Vi har jobbat med att föra ut det här budskapet i många år. Vi behöver veta var maten kommer ifrån. I år har vi haft extra genomslagskraft och vi har döpt om det från barn- till familjevisningar. Vilket är mer korrekt då lär de sig över generationer. Och man behöver inte som vuxen skämmas för att man inte vet. Det är inte så konstigt att man inte vet hur rapsolja blir till. Det är ju ett nörderi vi håller på med, säger Anja. 

Samarbetar med odlare

I och med att gården inte är så stor kan de inte komma upp i så stora rapskvantiteter själva. 

– Utan vi har istället nischat oss mot speciella sorters raps, som vitblommiga, så att vi kan visa upp och prata om det för besökare. Sedan köper vi in raps från andra till förädlingen. 

Varje år samarbetar man med mellan 70 och 120 odlare, beroende på växtföljden.

– Alla lantbrukare är inte intresserade av att förädla och alla har inte möjlighet att köpa mark som är stor nog. Då måste vi göra det vi är bäst på. Vi är inte bäst på att odla, däremot har vi specialiserat oss på att pressa och fylla rapsolja på flaska. Det har blivit vår nisch. Det tycker jag är bra. Man hjälps åt. Alla vill inte ha besökare på gården heller och det måste man respektera. Även om jag försöker föra fram att vi måste berätta att maten i Sverige är bra och varför man ska välja den, säger Anja.

Hon säger att de själva bara har positiva erfarenheter av att ha en öppen gård. 

– Folk är väldigt ödmjuka när de är hos oss. De ser att vi vill dela med oss, säger hon. 

Byggde under pandemin

Under pandemin byggde man på gården en 2 500 kvadratmeter ny stor produktionsyta med allt från mottagning av råvara till förädling och lager. 

– Det var fördelaktigt att bygga då. Då kunde vi få tag i hantverkare när alla andra stängde ner. Priserna på material gick ner där ett tag och då lyckades vi köpa i rätt tid. Hade vi köpt samma anläggning i dag hade den nog varit i alla fall 50 procent dyrare. Det handlar om tillfälligheter och man måste våga kasta sig ut lite grann. 

På gården lagrar de ungefär 10 000 ton raps som förädlas till allt från rapsolja på flaska till större volymer till Pågens bageri. 

– Vi har försökt att inte göra oss såbara och bara ha en typ av kund. När pandemin kom behövde man vara flexibel och det har vi varit från början, säger Anja. 

Vad är på gång på gården just nu?

–  Improvin är ett klimat-techbolag som vi kommer gå in i ett samarbete med. Där vi ska försöka mäta våra produkters klimatavtryck. Vi vill titta på hur avtrycket är hos odlarna och sedan vilket avtryck vi själva gör som gård.

Anja tycker att det ibland fått lite fel klang när man ska ta reda på hur stort klimatavtryck man gör.

– Jag tror att det ofta handlar om att man inte vet och man är rädd för att ta reda på. Men sedan visar det sig att det är hur mycket bättre som helst jämfört med importerad mat. Det handlar om att vi ska visa hur bra svensk mat är.

Det här kommer inte att göras genom piska, utan istället med morot för att motivera odlarna. 

– ”Om du mäter de här olika parametrarna då motiverar vi dig genom att betala en slant extra”. Så att man inte känner att man måste. Utan det här ska vara för de lantbrukarna som har samma intresse som vi, säger Anja.

Känna sig delaktiga

Techföretaget ska hjälpa till att ta fram ett system för att mäta avtrycket och analysera data som kommer in. Och sedan presentera data på ett lättförståeligt sätt. 

– Vi tänker att vi ska få till ett utgångsläge. För vet man inte hur mycket man påverkar klimatet så kan man ju inte heller göra något åt det. 

I företaget jobbar man mycket med att odlarna ska känna sig delaktiga på olika sätt. Under odlarträffar berättar man vad som är på gång och vad ens rapsfrön bidrar till.  

– Man ska vara jättestolt att man gjort så bra frön så att det kan passa i till exempel Pågens bröd eller till framtidens protein. För vi har även ett pågående forskningsprojekt med Lunds universitet om att använda rapskakan, det som blir över när man pressat ut oljan, till humanprotein. Istället för att importera soja från Sydamerika så kan vi använda det som växer här ute på backen, säger Anja och avslutar: 

– Återigen, svenskt lantbruk är skitgrymt! Vi ska vara jättestolta över det vi gör! Det är bara synd att det inte kommer fram tydligare än vad det gör. Vi klarar oss inte ens över dagen utan en bonde.