Lång väg att gå för nyvaknat Konkurrensverk

Konkurrensen på den svenska livsmedelsmarknaden har länge varit föremål för debatt. Utvecklingen är negativ sett till att koncentrationen till de största företagen fortgått. Entreprenörskapet i livsmedelsproduktionen har fått en renässans under 2000-talet. Det har tydliggjort hur svårt det är att komma in i de hårt koncentrerade leveranskedjorna för livsmedel, även hos statens monopol Systembolaget. Konkurrensverket har just kommit med två viktiga tillkännagivanden på området, men det krävs mycket mer om möjligheterna för mindre producenter att nå konsumenterna ska underlättas.

 

LOH skulle utjämna styrkeförhållanden

Koncentrationen i grossistled konstaterades för länge sedan vara så stor att inköparna till exempel kunde pressa leverantörerna att acceptera osunt långa betaltider. Därför beslutade EU att det skulle lagstiftas mot långa betaltider till livsmedelsproducenter. I Sverige resulterade det i Lagen om otillbörliga handelsmetoder, LOH som gäller sedan november 2021.

LOH säger att maximal betalningstid från leverans är 30 dagar. I ett färskt beslut fastställer Konkurrensverket att en av Sveriges största grossister inom frukt och grönt, Everfresh AB i Helsingborg har överträtt förbudet mot sena betalningar och ska betala en sanktionsavgift om fem miljoner kronor till Konkurrensverket.

Everfresh brydde sig inte om att ändra sina betalrutiner direkt när lagen infördes. De ignorerade också leverantörers påpekanden härom. Ett halvår efter att lagen infördes var dock nästan alla betalningar i enlighet med LOH.

För Everfresh är fem miljoner inte mycket. Vinsten efter finansnetto uppgår var år till cirka 150 miljoner kronor. Everfresh ägs av välkända Dole plc, registrerat på Irland och börsnoterat på New York Stock Exchange. Dole omsätter cirka 95 miljarder kronor per år.

Sanktionsavgiften är symbolisk, kommer lång tid efter försyndelsen upphört och kan överklagas av Everfresh.

Konkurrensbegränsande bryggeriavtal firar decennier

Sedan flera decennier begränsas konkurrensen på restauranger, pubar, hotell och nattklubbar av de dominerande bryggeriernas så kallade bryggerilån. De är utformade så att bryggerierna lånar ut stora belopp till krögare som åtar sig att sälja viss volym av bryggeriets dryck. Till exempel Spendrups och Carlsberg har bundit upp krögare med förskotterade rabatter, i dagligt tal bryggerilån. Det har gjort det mycket svårt för nya bryggerier att i någon väsentlig omfattning få leverera. Konkurrensbegränsningen har blivit extra uppenbar när Sverige på senare år berikats med hundratals små bryggerier, som har det riktigt tufft att komma in på marknaden.

Efter några decennier vaknade Konkurrensverket och inledde 2020 en granskning av om Carlsberg och Spendrups bryter mot konkurrenslagstiftningen genom de avtal bryggerijättarna tecknar med svenska pubar, klubbar, hotell och restauranger.

Granskningen har efter tre år nu resulterat i att Spendrups, Carlsberg och Konkurrensverket kommit överens om att företagen i sex år ska göra ändringar i hur de tecknar avtal, innebärande att deras kunder nu får större möjligheter att köpa in starköl från andra leverantörer vid sidan av sin huvudleverantör.

Ingen sanktionsavgift, ingen permanent förändring, efter decennier av konkurrensbegränsande avtal.

Förhoppningsvis har Konkurrensverket mycket annat på gång för att förbättra konkurrensen i livsmedels­branschen. Dessa två avgöranden ger bilden av en både lam och väldigt långsam myndighet.

Stefan Ljungdahl

Artikeln publicerades tisdag den 07 november 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem bestämmer vem det är som har rätt att vara bonde? 

Krönika: På 60-talet premierade lantbruks­nämnden ett urval av gårdar som kunde få bidrag för investeringar samt låga räntor på sina lån. Dessa gårdar rustades upp i koncentrerad rationalisering (KR) medan granngårdarna många gånger fick stänga ladugårdsdörrarna och arrendera ut marken. Efter inträdet i EU, blev betesputsen ett verktyg för att den bortvalda bonden fortsatt kunna ha kvar marken och ta igen jordbruksstödet. Vilket har lett till ytterligare svårigheter i norrländska bygder att utvidga produktionsgårdarnas arealer. 

 

Kommentera