De kammar hem Landshypoteks uppsatsstipendium för de gröna näringarna

Viktor Skans och Hanna Steinum från Chalmers tekniska högskola får pris för sitt examensarbete som handlar om biokol från skörderester. 

Agneta Hjellström, juryns ordförande tillsammans med stipendiaterna Hanna Steinum och Viktor Skans vid utdelningen av stipendiet. Foto: Landshypotek Bank 

Varje år delar Landshypotek Bank ut ett stipendium för en examensuppsats som behandlar ett ämne som är viktigt för svenskt lantbruk.  

I Viktor Skans och Hanna Steinums uppsats beskrivs den stora potential som biokol har i svenskt lantbruk. Resultaten av studien kan leda till konkret nytta och även nya intäktsmöjligheter för lantbruken, skriver Landshypotek Bank i ett pressmeddelande.  

”Som ingenjörsstudenter med intresse för tekniska lösningar var det här ett jätteintressant ämne. Vi fick sätta oss in i lantbrukets utmaningar och det är mycket mer komplicerat än vi är vana vid – jordbruk är som en konstart där allt är organiskt. Det känns också väldigt bra att Landshypotek tycker att det här är ett viktigt ämne och vi hoppas såklart att det leder till att fler får upp ögonen för potentialen i biokol”, säger de båda vinnarna. 

Presenterar en lösning 

Det som framkommer i uppsatsen är att biokol kan förbättra jordens bördighet, minska behovet att gödningsmedel och samtidigt reducera lantbrukens utsläpp av koldioxid.  

– Vi hade väldigt många uppsatser av hög klass i år, men den här var något alldeles extra. Vinnarna har lyckats presentera en lösning som både ger positiva effekter för lantbruket med ökad bördighet, samt bidra till att minska koldioxidutsläppen och binda mer kol. Det är speciellt kul att uppsatsen kommer från ett annat lärosäte och studien visar också att lantbruket får allt större betydelse för hela vårt samhälle, säger juryns ordförande Agneta Hjellström. 

Juryns motivering lyder: 

Det är en uppsats som på ett imponerande sätt lever upp till Landshypoteks kriterier för stipendiet. Författarna av uppsatsen har tagit sig an ett aktuellt och viktigt ämne som har stor relevans ur ett utvecklingsperspektiv och som berör många intressenter i samhället. 

Studien har på ett positivt och nyfiket sätt beskrivit kolets flöde i jordbruket och visat på möjligheterna med biokol – dels hur det kan förbättra jordens bördighet, dels genom att kvantifiera vilken kolsänka som användandet kan ge. 

Uppsatsförfattarna har applicerat sina resultat i ett jordbruksområde och där visat på positiva effekter för såväl bördigheten som förmågan att binda mer kol. På ett konkret sätt har de kunnat visa hur det är tillämpbart inom de gröna näringarna.” 

Viktor Skans och Hanna Steinums uppsats finns att läsa HÄR 

Ausrine Öhrström
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 10 november 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem bestämmer vem det är som har rätt att vara bonde? 

Krönika: På 60-talet premierade lantbruks­nämnden ett urval av gårdar som kunde få bidrag för investeringar samt låga räntor på sina lån. Dessa gårdar rustades upp i koncentrerad rationalisering (KR) medan granngårdarna många gånger fick stänga ladugårdsdörrarna och arrendera ut marken. Efter inträdet i EU, blev betesputsen ett verktyg för att den bortvalda bonden fortsatt kunna ha kvar marken och ta igen jordbruksstödet. Vilket har lett till ytterligare svårigheter i norrländska bygder att utvidga produktionsgårdarnas arealer. 

 

Kommentera