Gigantiskt behov av underhåll

De enskilda vägarna utgör 60 procent av Sveriges totala vägnät och underhållet har länge varit eftersatt.

Enligt LRF bedriver nio av tio lantbrukare sin verksamhet längs en enskild väg. Och det är av yttersta vikt att de klarar tunga transporter och är framkomliga för både lantbruks- och skogsmaskiner, inte minst ur beredskapssynpunkt. Mellan 2024–2025 ska regeringen satsa 100 miljoner på enskilda vägar. Ett välkommet inslag enligt Hilda Runsten, enhetschef Näringspolitisk påverkan på LRF, som är med och driver frågan politiskt. Men hon poängterar att behovet av underhåll är mycket större än så.

– Det är gigantiskt. Det blir många miljarder om man lägger ihop allt och då handlar det bara om att vägarna ska vara farbara, säger hon.

En del av beredskapen

Från LRF:s sida bedömer man att anslagen från staten skulle behöva öka med 2 miljarder kronor fram till 2033, för att inte bygga på underhållsskulden ytterligare. En siffra som inte inrymmer investeringar för klimatanpassningar, och skador orsakade av extremväder. Något som Hilda menar att man borde ta höjd för.

– Vägar är inte bara vägar längre, utan en del av beredskapsstrukturen.

Enligt Hilda ställer både extremväder, likt stormen Hans och fokuset på högre beredskap helt andra krav på de enskilda vägarna som kommer göra det framtida underhållet ännu mer kostsamt.

Tidigare under hösten drog regeringen i gång en utredning, där man bland annat ska se över hur finansieringen av underhållet ska se ut och hur ansvaret ska delas mellan regioner och kommuner, men också mellan staten och den enskilda markägaren.

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den statliga delen bara utgör en munsbit av vad vi totalt sett investerar i enskilda vägar. Den stora summan står enskilda markägare för, både i arbetsinsats och medel. Men som med all klimatanpassning så är det viktigt att se över vad som är statens ansvar eller inte, säger Hilda.

Resultatet från utredningen ska presenteras i juni nästa år.

En kostsam historia

Det var framför allt den stora nederbördsmängden och vattenmassorna i samband med stormen Hans som orsakade stora skador på vägnätet. Och om liknande extremväder blir vanligare kan det bli aktuellt att göra vägarna mer robusta och att byta dimension på vägtrummorna. En väldigt kostsam historia som enligt Hilda diskuteras flitigt just nu.

– Vattenflödena är ett problem som eskalerat och det har blivit ett stort fokus på att hantera vatten. Kanske blir det en gradvis anpassning av vägarna och vägtrummorna, men arbetet måste påbörjas någon gång.

Även skogsbränder ställer högre krav på att vägarna inte får vara igenväxta och att de ska klara vikten av brandbilarna.

– Att vägarna är framkomliga vid brand och att räddningsfordonen kan ta sig fram vid brand är jätteviktigt. Och när vägarna är för dåliga är det helt klart ett hinder som har stor påverkan på släckningsarbetet, säger Hilda och konstaterar att hela systemet behöver moderniseras för att möta både nutida och framtida behov.