Gigantiskt behov av underhåll

De enskilda vägarna utgör 60 procent av Sveriges totala vägnät och underhållet har länge varit eftersatt.

 

Sveriges vägsystem omfattar 58 400 mil väg. Av dessa utgörs 44 000 mil av enskilda vägar som bland annat vägföreningar och skogsägare ansvarar för. Endast en mindre andel av det enskilda vägnätet, cirka 7 500 mil, delfinansieras i dag av statliga bidrag. Underhållsskulden i det statliga vägnätet uppgår till minst 25 miljarder 2023, och beräknas uppgå till 74 miljarder kronor i slutet av nuvarande planperiod 2033. Konsekvenserna skulle innebära att vägarna kommer att vara i sämre skick när dagens infrastrukturplan ska avslutas år 2033 än vad de är i dag. Foto: Mostphotos


Enligt LRF bedriver nio av tio lantbrukare sin verksamhet längs en enskild väg. Och det är av yttersta vikt att de klarar tunga transporter och är framkomliga för både lantbruks- och skogsmaskiner, inte minst ur beredskapssynpunkt. Mellan 2024–2025 ska regeringen satsa 100 miljoner på enskilda vägar. Ett välkommet inslag enligt Hilda Runsten, enhetschef Näringspolitisk påverkan på LRF, som är med och driver frågan politiskt. Men hon poängterar att behovet av underhåll är mycket större än så.

– Det är gigantiskt. Det blir många miljarder om man lägger ihop allt och då handlar det bara om att vägarna ska vara farbara, säger hon.

Hilda Runsten, enhetschef Näringspolitisk påverkan på LRF, som är med och driver frågan om vägunderhåll politiskt från förbundets sida.Foto: LRF

En del av beredskapen

Från LRF:s sida bedömer man att anslagen från staten skulle behöva öka med 2 miljarder kronor fram till 2033, för att inte bygga på underhållsskulden ytterligare. En siffra som inte inrymmer investeringar för klimatanpassningar, och skador orsakade av extremväder. Något som Hilda menar att man borde ta höjd för.

– Vägar är inte bara vägar längre, utan en del av beredskapsstrukturen.

Enligt Hilda ställer både extremväder, likt stormen Hans och fokuset på högre beredskap helt andra krav på de enskilda vägarna som kommer göra det framtida underhållet ännu mer kostsamt.

Tidigare under hösten drog regeringen i gång en utredning, där man bland annat ska se över hur finansieringen av underhållet ska se ut och hur ansvaret ska delas mellan regioner och kommuner, men också mellan staten och den enskilda markägaren.

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den statliga delen bara utgör en munsbit av vad vi totalt sett investerar i enskilda vägar. Den stora summan står enskilda markägare för, både i arbetsinsats och medel. Men som med all klimatanpassning så är det viktigt att se över vad som är statens ansvar eller inte, säger Hilda.

Resultatet från utredningen ska presenteras i juni nästa år.

En kostsam historia

Det var framför allt den stora nederbördsmängden och vattenmassorna i samband med stormen Hans som orsakade stora skador på vägnätet. Och om liknande extremväder blir vanligare kan det bli aktuellt att göra vägarna mer robusta och att byta dimension på vägtrummorna. En väldigt kostsam historia som enligt Hilda diskuteras flitigt just nu.

– Vattenflödena är ett problem som eskalerat och det har blivit ett stort fokus på att hantera vatten. Kanske blir det en gradvis anpassning av vägarna och vägtrummorna, men arbetet måste påbörjas någon gång.

Även skogsbränder ställer högre krav på att vägarna inte får vara igenväxta och att de ska klara vikten av brandbilarna.

– Att vägarna är framkomliga vid brand och att räddningsfordonen kan ta sig fram vid brand är jätteviktigt. Och när vägarna är för dåliga är det helt klart ett hinder som har stor påverkan på släckningsarbetet, säger Hilda och konstaterar att hela systemet behöver moderniseras för att möta både nutida och framtida behov.

 

Bidrag till enskilda väghållare efter Hans

Efter stormen Hans omfördelade Trafikverket snabbt medel, totalt 30 miljoner till det akuta underhållsarbetet som markägare kan söka, även i efterhand om man dokumenterat skadorna. Men enligt Hilda Runsten på LRF verkar det som att få sökt stödet och LRF håller just nu på och ser över vad det kan bero på. Delvis kan det bero på att stödet bara är möjligt att söka av de som redan erhåller statsbidrag, vilket gör att många faller bort. 

Här kan du läsa mer: https://q.ja.se/Y4lAQ

 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 11 november 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem bestämmer vem det är som har rätt att vara bonde? 

Krönika: På 60-talet premierade lantbruks­nämnden ett urval av gårdar som kunde få bidrag för investeringar samt låga räntor på sina lån. Dessa gårdar rustades upp i koncentrerad rationalisering (KR) medan granngårdarna många gånger fick stänga ladugårdsdörrarna och arrendera ut marken. Efter inträdet i EU, blev betesputsen ett verktyg för att den bortvalda bonden fortsatt kunna ha kvar marken och ta igen jordbruksstödet. Vilket har lett till ytterligare svårigheter i norrländska bygder att utvidga produktionsgårdarnas arealer. 

 

Kommentera