”På många ställen är det lätt att tippa traktorn om man svänger fel”

I år levererade de branta sluttningarna kring gården Fjällfjöset en rekordstor vallskörd. En bra buffert inför kommande år.

 

Magnus Olsson och hans fru Emelie Olsson driver tillsammans gården Fjällfjöset som ligger i Jormvattnet i Jämtland, nära norska gränsen. Magnus är tredje generationen på gården som han tog över redan som 19-åring. Foto: Emelie Olsson


Magnus Olsson är tredje generationen på gården Fjällfjöset, som ligger i Jormvattnet i Jämtland, nära norska gränsen. Han tog över gården redan som 19-åring. Då fanns det bara en gammal ladugård med plats för 28 uppbundna djur.

– Pappa hade renoverat upp den, så den var fräsch men det var ganska tung­jobbat. Men det var det jag hade att jobba med.

I takt med att de andra äldre bönderna runtomkring lade ner sina verksamheter, fick Magnus chansen att ta över mer mark. På vägen träffade han sin blivande fru Emelie som även hon delade drömmen om lantbruket. Och 2019 hade man växt ur den gamla ladan rejält.

– Då tog vi steget och byggde ett nytt lösdriftsstall. Vi tog till ganska rejält för att ha plats och utrymme, både för att det skulle vara lättjobbat för oss och bra för djuren, säger han och fortsätter:

– Det är ändå så dyrt att bygga, så då tänkte vi att vi bygger jättedyrt i stället. Men det ger också en ökad flexibilitet och möjlighet att kunna öka djurantalet tillfälligt om det skulle bli försenat med slakthämtning eller om något annat oväntat händer.

På gården odlas mycket vall. Men ibland gör den branta terrängen arbetet lite besvärligt och det gäller att man kan sin sak när det ska tröskas eller köras ensilage.Foto: Emelie Olsson

Många kalvningar

I dag har man fått upp djurantalet rejält och under vinterhalvåret kommer man ha omkring 85 kalvande dikor, några rekryteringskvigor och fyra tjurar i stallet. Och i våras hade man ännu fler.

– Då hade vi nästan 100 kalvningar. Vi hade våra egna kossor som kalvade och sen köpte vi in en besättning från norra Sverige. Det blev lite hastigt, men det var kul att kunna hjälpa till att ta emot den besättningen, säger Magnus.

Enligt Magnus är det viktigt för dem att alla deras djur får tillgång till sommarbete.

– Betesmark är något vi har gott om och vi släpper ut alla djuren på stora skogs- eller fjällbeten. Så under sommaren betar de ingen vall alls.

Förutom köttdjuren ligger fokus helt på vall och produktionen av eget foder, som man får både från den egna marken och från byarna runtomkring, där man slår och skördar för att hjälpa till med landskapsskötseln.

På gården har man tillgång till mycket betesmark och under sommaren betar samtliga av gårdens kor och tjurar ute i skogen eller uppe på fjället. Foto: Emelie Olsson

Kall och utdragen vår

Årets vallsäsong började lite knackigt precis som i många andra delar av Sverige. Men inte på grund av torka, utan på grund av kyla.

– Snön försvann ganska snabbt så vi kunde börja släppa ut djuren på bete i mitten av maj. Men sen vart det tvärkallt, ner mot nollgradigt så det växte ingenting. Då fick vi stödutfodra innan betet kom i gång på riktigt igen. Det blir ofta ett bakslag men i år var det längre än vanligt, konstaterar Magnus.

Efter det följde en period av värme. Men sedan följde en lång period av nederbörd och man hann precis färdigt med sådden i tid innan sista juni.

– Efter det blev det lite fuktigare igen. Så första skörden blev lite blötare än vad jag hade räknat med och lite senare än vad jag hade hoppats på. Men det växte till sig bra, så det blev ändå en bra första skörd.

En väl vald maskinpark, som klarar körningen i brantare terräng är avgörande för ett effektivt arbete. Vanligtvis körs en Fendt 515 med en Kverneland 3532 frontslåtterkross och en Fella 911tl bakpå (I år utbytt mot en Kveneland Butterfly 5087mm). Man har även en Fendt 820 med en rundbalspress Kuhn i-bio baktill. Och kompletterar med en inhyrd New Holland TI 100a som drar strängläggaren 762 från Pöttinger. Foto: Emelie Olsson

Rekordstor skörd

Regnet fortsatte en del även under juli och augusti. Och enligt Magnus gällde det att tajma in körningarna mellan regnskurarna. Men trots den bökiga väderleken blev årets vallskörd ändå rekordstor.

– Det blev en jättebra skörd sett till både mängd och kvalitet. Räknat i rundbal fick vi ihop 1270. Det blev ett rekord för oss. Året innan gjorde vi 1004. Det är väldigt skönt.

Men att det blev ett så bra resultat är heller ingen tillfällighet, utan beror på en medveten strategi. Man arbetar aktivt med både mer gödsling och kalkning på vallarna nu när man har fler djur. Något som uppenbarligen givit resultat, menar Magnus.

Det mesta av fodret kommer man behålla själva som en försäkring ifall att nästa säsong inte blir lika bra, men en del kommer man att sälja till fårbönder som är i behov av foder.

Gården ligger mitt i jämtlandsfjällen. Läget bjuder både på vackra vyer och bra betesmarker. Foto: Emelie Olsson

Anpassa körningen

Att gården ligger på fjället har både sina fördelar- och nackdelar när det kommer till växtodlingen. När det regnar gör det branta landskapet att vattnet snabbt förs bort. Så några problem med översvämningar finns inte. Men däremot måste körningen anpassas, eftersom de hala sluttningarna är en utmaning att köra på med tunga maskiner. Även när det går att köra kräver terrängen att man kan sin sak.

– Man måste lägga upp körningen på ett specifikt sätt. På många ställen är det lätt att tippa traktorn om man svänger fel. Och när vi pressar rundbalar finns det väldigt få ställen där vi bara kan släppa rundbalarna direkt när balen är färdig. På vissa ställen planar det ut lite, men på andra ställen finns ingenstans att lägga dem. Det har hänt att rundbalar rullat ner i sjön.

Magnus konstaterar att vädret blivit mer oberäkneligt på senare tid. Inget år är det andra likt och det gäller att vara på hugget när det är fint väder och köra när det är möjligt. För egen del har valet av maskiner legat i fokus för att snabbt och enkelt kunna utföra arbetet när tillfälle ges.

– Här uppe finns ingen maskinstation man kan anlita, så vi sköter oss själva. Det ska inte vara för stora och tunga maskiner. Ekipagen får inte bli för stora och tunga, man måste tänka på markpackning och framkomlighet. Och vår rundbalspress från Kuhn som både pressar och plastar i ett är otroligt kompakt, säger han och fortsätter.

– Många andra kör med en press där plastaren hänger bakom, men en sådan blir dubbelt så tung och det skulle inte fungera i backarna här, de blir för stora och tunga helt enkelt. Det är en väldigt effektiv maskinkedja vi har fått till, så när det väl är fint går det snabbt och smidigt ändå.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 12 november 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Slutpriserna för skörd 2023 - inklusive efterbetalningar

Nu är nivån klar för alla aktörers efterlikvid som är med i Jordbruksaktuellts prissammanställning över slutpriserna för leverans i skörden 2023 inklusive efterbetalningar. En lägre skörd än 2022 och med stora kvalitetsproblem blev utfallet för skörden 2023. Samtidigt föll de globala spannmålspriserna och drog med sig de svenska priserna.  Foderspannmål och oljeväxter var de som stack ut med de högsta prisnedgångarna jämfört med 2022.

 

Kommentera