Vill se mer skogsbete med tamboskap
På WWF arbetar man med flera naturbetesprojekt där man vill använda kor och får till att beta landskapen och främja biodiversiteten.
Jenny Jewert är jordbruksexpert och talesperson inom jordbruksfrågor på WWF. Enligt henne skulle mer skogsbete i Sverige vara värdefullt av flera anledningar.
– Korna är ju fantastiska. De kan omvandla sådant som vi inte kan äta, till mat för oss människor. Och vi har stora arealer skog i Sverige som har betats traditionellt under lång tid. Och om vi får ut mer djur i skogen igen skulle vi både kunna bevara biologisk mångfald och få en väldigt hållbar köttproduktion. Det är också ett sätt att diversifiera vår användning av skogen, att man kan får en annan typ av intäktskälla från skogen, säger hon.
Hur kommer det sig att man gått ifrån det?
– Det är ekonomiska drivkrafter som gjort att vi har lämnat skogsbetet. Det lönar sig mer med skogsbruk, än att ha djur på skogen. Det är en magrare typ av bete och tillväxten blir långsammare. I dag har vi i stället en hel del djur på åkermark. Och en fjärdedel av allt svenskt nötkött som säljs i butik kom mer från djur som aldrig fått beta. Men tjurar som föds upp i stall, skulle kunna beta på skogen eller andra naturbetesmarker som stutar, säger Jenny.
Skogsbete kanske inte passar alla lantbrukare. Alla raser passar inte heller för den typen av bete. Men för den som vill släppa djur i skogen finns både ekonomiska och praktiska utmaningar att överbrygga.
– Det kan vara dyrt med stängsling i skogsmiljö. Och många lantbrukare ser kravet på daglig tillsyn som ett hinder. Här kan kanske virtuella stängsel och modern teknik för tillsyn förbättra förutsättningarna för skogsbetet.
För att hantera utmaningar med rovdjur kan också nya tekniker och metoder behöva utvecklas.
Fler är intresserade
Efter torkan 2018 upplever Jenny att fler lantbrukare än tidigare fått upp ögonen för skogen som en betes resurs.
– Det är en lite skuggigare miljö, där det i alla fall växte någonting. Så jag tror det är mer aktuellt för lantbrukarna nu än det var innan 2018.
Inom EU förhandlas nu den nya restaureringslagen, och när den träder i kraft kan det innebära att Sverige ska restaurera stora arealer natur betesmark. Men dagens regelverk och myndighe ternas egna tolkningar av reglerna riskerar att hindra utvecklingen, enligt Jenny. En del länsstyrelser kan vara väldigt ”stränga” när de gör sina bedömningar av vad som ska klassas som skogsbete.
– Vi skulle gärna se att man inte hade en sådan fyrkantig syn på hur ett skogsbete ska se ut. De har ju traditionellt sett väldigt olika ut över tid, och beroende på var i landet och hur nära ägorna skogsbetena legat, och det är synd om en strikt tolkning gör att marker med höga biologiska värden faller utanför jordbruksstöden.
Bra ur beredskapssynpunkt
Enligt Jenny skulle en satsning på mer naturbetekött också vara ett sätt att klimatanpassa köttproduktionen, eftersom den här typen av marker inte lika snabbt blir torra och brända som åkermarken. Det är även en bra satsning ur beredskapssynpunkt.
– Betesbaserad djurhållning är nog det mest robusta system vi har för att producera kött i Sverige. Och om vi får strömavbrott eller om leveranser av foder upphör så kan man släppa ut idisslare i skogen. De kanske inte blir feta men de skulle åtminstone överleva.
För att det ska satsas mer på skogsbete/naturbete krävs det, enligt Jenny, även bättre finansieringsmöjligheter. Det gäller att både politiken och marknaden måste sluta upp kring produktionsmodellen.
– Vi vill gärna se att fler från dagligvaruhandeln skickar en tydlig signal om att de vill köpa det här köttet av slakteriföretagen och att man kommunicerar värdet av det i butikerna. Sedan några år går Coop i bräschen genom sin satsning på Coop Naturbeteskött, vilket är fantastiskt bra, men det finns utrymme för fler. Betalningen måste också trilla hela vägen ner till lantbrukarna så att de kan skala upp detta, säger Jenny, men poängterar också att det även behövs en jordbruksreform som mer tydligt styr mot naturbetes baserad köttproduktion.
Delaktiga i restaureringsprojekt
WWF är själva aktiva i flera restaureringsprojekt och satsar egna medel på att restaurera marker och finansiera stängsling.
Bland annat koordinerar WWF ett stort projekt finansierat av Konsumentföreningen Stockholm där naturbetesmarker i Uppland och Södermanland restaureras. Projektet arbetar också för att öka intresset för certifierat naturbeteskött.
Läs gärna mer här: https://q.ja.se/zy-TT
En butikskedja som arbetar för att lyfta segmentet i köttdisken är Coop som lanserat Coop Naturbeteskött
ihop med HKScan. Jenny vill gärna se fler liknande initiativ från dagligvaruhandeln och att politiken också mer tydligt premierar betesbaserad produktion.
Källa: WWF