Stort intresse för solceller på mark

I Kungsåra mellan Västerås och Enköping finns Sveriges hittills största byggda solcellspark på 25 hektar. 

 

Solcellsparken i Kungsåra ägs av en tysk pensionsfond. Men det svenska företaget Helios driver anläggningen i Sverige.  
– Vi försöker få till det så att det här blir ett projekt som gynnar bygden. Så att det inte kommer entreprenörer från Tyskland. Här kommer grannens får att beta och vi har bland annat använt lokala entreprenörer för snöplogning och upprustning av vägen, säger Erik Edström på Helios. Foto: Carolina Wahlberg


Solcellsparken ägs av en tysk pensionsfond som ville investera i förnybar energi. Helios är deras representant i Sverige som driver anläggningen, på arrenderad mark av bland annat Henrik Larsén (som du kan läsa om här bredvid). 

Parken invigdes i slutet av oktober då bland annat klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari deltog. 

En del av marken som solcellerna står på i parken är åkermark som varit dåligt dränerad, vilket inneburit en del utmaningar. I mitten av parken har man utökade så kallade lastplattor som man fäster pålarna som håller uppe själva panelerna för att de inte ska sjunka, på grund av att det är så pass surt. Foto: Carolina Wahlberg


Hur känns det att det är i gång?

– Det är kul när man ser att anläggningen producerar el till elnätet! Det handlar om ganska stora mängder energi, så det känns som att man är med och bidrar, säger Erik Edström som är projektkoordinator på Helios och därmed delansvarig för byggnationen i Kungsåra och för driften av Helios projekt. 

Ytan som parken står på är ungefär 25 hektar. Parken består av cirka 30 000 solpaneler som har en installerad effekt på cirka 22 megawatt peak.

Det första arbetet med att få till solcellsparken inleddes 2021. 

– Från att vi satte spaden i marken tog det ett knappt år att få det färdigställt. Efter har det varit en del processer kring nätanslutningen, som gjorde att den invigdes först nu, berättar Erik. 

Anläggningen producerar mellan tummen och pekfingret 22 gigawattimmar per år. Det kan jämföras med 5-6 vindkraftverk av den modell som är i bruk i dag, enligt Erik.  Foto: Helios


Finns det ett stort intresse för den här typen av parker?

– Ja verkligen! Det är verkligen uppe på tapeten och det hör ihop mycket med höga elpriser och att folk har blivit mer medvetna om klimatet. 

Solcellsparken i Kungsåra är än så länge den största som är byggd och i gång. Men flera andra stora parker är planerade i Sverige av olika aktörer. Helios har till exempel ett nytt projekt utanför Örebro som är färdigt för byggstart. 
 

En del av solcellsparken är gammal granskog. Enligt Erik vore det kanske möjligt att odla på den marken i framtiden om solcellsparken någon dag skulle demoleras. Foto: Carolina Wahlberg

En avvägning

Åsikterna om vad man ska använda den svenska åkermarken till engagerar många. 

– Det blir alltid en avvägning. Det är bra när vi kan bygga som här, där det inte är mark som är jättebra för matproduktion, säger Erik. 

Att fler människor har fått upp ögonen för vikten av en inhemsk livsmedelsproduktion, bland annat i och med kriget i Ukraina, är bra menar Erik och lovordar den svenska livsmedelsproduktionen.

– Den är väldigt viktig och det tror jag nog alla kan stämma in i. Problemet blir väl lite när man ser ett fält med solceller att man direkt ställer det mot den svenska livsmedelsproduktionen. Fast att det fältet kanske varit oanvänt eller man kanske har odlat energi­skog på det eller annat som inte direkt är relaterat till inhemsk livsmedels­produktion, säger han. 
 

– Helios är en projektutvecklare av storskaliga solcellsparker i Sverige. Vi har bland annat en del i Finland och ett joint venture i Norge. Men på det projektkontoret som jag sitter på, i Uppsala, riktar vi framförallt in oss på Sverige än så länge, säger Erik Edström som jobbat på firman i 1,5 år. Foto: Carolina Wahlberg


Vad finns det för utmaningar kring solcellsparker?

– Som det ser ut nu i Sverige så är det nätanslutningen som är den stora flaskhalsen från vårt håll. Finns det inte kapacitet i elnätet kan vi inte föra upp elen på nätet. Sveriges nät är ett distributionsnät. Från början har man byggt det utifrån att man ska ha stora produktionsanläggningar på olika ställen och elen ska sedan distribueras till konsumenterna. Men nu börjar det bli mer och mer av den här mikroproduktionen. Det är en utmaning för elnätsbolagen, säger Erik. 

I Helios projekt skrivs arrendeavtal på 45 år med markägaren. 

Håller tekniken i 45 år?

– Vi räknar med en livstid på 40 år. Nedgången i verkningsgrad går inte superfort eller linjärt. De fortsätter att vara robusta och tåliga vad man har sett. Sedan vet vi ju inte hur tekniken utvecklas. Det kanske blir så att det blir kommersiellt lönsamt att byta ut alla panelerna, säg efter tio år, säger Erik som menar att teknikutvecklingen går väldigt fort och priserna har också gått ner mycket. 

I parken jobbar man på olika sätt för att gynna miljön. 

– Vi har sått in en hel del blommor och anlagt ett insektshotell borta i den södra delen. Vi försöker se till att det här inte bara är en elproduktionsanläggning utan att det också gynnar naturen, den biologiska mångfalden runt omkring. 

Till nästa betessäsong kommer även ett gäng får flytta in i parken. 

– Det behöver vara ett visst avstånd mellan panelerna för att de ska kunna producera optimalt. Då är det ju jättebra om marken runt omkring kan komma till nytta. I det här fallet har vi en lokal intressent som tycker att det är rimligt att beta av marken med får och är villig att göra det, säger Erik. 

Vad tror du om framtiden?

– Det är alltid svårt att sia om det, men nog finns det en väldigt bra möjlighet för den här nischen i det svenska elsystemet. Vi och andra solcellsutvecklare trycker ganska mycket på att det är en bra icke-­korrelation med vindkraft. Så det blir en ökad resiliens i elnätet med den här typen av anläggningar. Vind är superbra tycker jag personligen. Men det blåser ju inte hela tiden. Då kan solen vara med sådana dagar också, säger Erik och fortsätter: 

– Det behövs också mer elproduktion längre söderut. I och med att vi har de här flaskhalsarna i elnätet och i många fall en effektbrist. Det finns en kapacitetsbrist i överföringen från norr till söder i princip. Då är det här ett väldigt effektivt sätt att få fram elproduktion lokalt. 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 25 november 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste