”Det är en bra affär”

Henrik Larsén driver Springsta Säteri utanför Västerås. För två år sedan sattes solceller på flera av hönshusen och ett möte blev startskottet för nästa solcellsprojekt. 

 

Henrik Larsén har ett grundintresse för miljö och ekologi samt att haka på det som efterfrågas av marknaden. Han slår fast att man inte ska bygga solcellsanläggningar på den bästa vetejorden. 
– För oss är det en bra affär på mark som inte gick att använda till så mycket annat, säger han. Foto: Carolina Wahlberg


– Jag var på ett kalas och träffade en god vän som var engagerad i solcellsbranschen. Han undrade om vi hade någon mark som kunde passa för solceller. Först sa jag nej. Men sedan när vi kom hem kom jag på en markyta som ligger längst bort upp mot E18. Vi har försökt att odla där, men det är mulljord, och ekologisk odling på mulljord är svårt för ogräsen växer extremt bra. Och så var det dåligt dränerat och ett hårt vilttryck, berättar Henrik Larsén. 

Så han tog kontakt igen och personal från Helios kom ut och tittade på området. Det fanns även en yta med granskog som var drabbad av granbarkborre, som man bestämde sig för att ta ner. Och på andra sidan gränsdiket fanns det en granne som hade energiskog. Även han blev tillfrågad och hoppade på projektet. 

Solcellsparken är på totalt 25 hektar, där 20 hektar är mark som tillhör familjen Larsén. 

– Det handlar om ett inflationsskyddat arrende. Det skiljer sig mot ett vanligt gårdsarrende där man istället omförhandlar vart femte år. Arrendet är skrivet på 45 år.

Varför ville du hoppa på det här? Är det en bra affär?

–  Ja, det är en mycket bättre affär än att odla spannmål. Hade jag arrenderat ut marken till någon annan hade jag aldrig kommit i närheten av den avkastningen per hektar. När marknaden efterfrågar förnybar el vill man naturligtvis vara med på det. Men den bästa vetejorden ska man inte använda till sådant här. 

Hur stor ersättningen är får man enligt kontraktet inte berätta. Och det skiljer sig över landet.

– Men det är en bra affär, det är det som är avgörande. I lantbruket är det tuffa förutsättningar. 

Bra samarbete

Under bygget av solcellsparken har Henrik inte behövt vara delaktig. Men han har hjälpt till med kontakter till en del lokala entreprenörer. Samarbetet har fungerat bra, tycker han. 

– Vägen upp till anläggningen kördes sönder under bygget, men den har de återställt så nu är det en jättefin väg. 

När arrendet löper ut kan marken återställas. Marknaden får vid den tiden avgöra vad som kommer att ske med marken.

– Då är inte vi med längre. Det blir min son, men han är också pensionär då, så det blir nog snarare tredje generationen. Och honom har vi också här nu, han är sju månader. 

Mer eko snart

Springsta Säteri har funnits i familjen sedan början av 50-talet. Starten för den storskaliga äggproduktionen blev när föräldrarna ville hitta en ny inriktning. De var i USA och såg hur de hade moderna system med nätburar, som de tog hem till Sverige i början av 60-talet. Under åren har produktion utvecklats vidare.

På gården finns det i dag 50 000 värphöns. Av dessa har 19 500 varit ekologiska, men sista året har det bara varit 3 000 ekologiska på grund av att efterfrågan har varit sämre. 

Gården levererar ägg till Svenska Lantägg, som ägs av Dava Foods. Men nu har de öppnat upp för mer ekologiskt igen. Så nästa omgång i vår blir det ekologiskt i stora ekostallet igen. 

Den stora anledningen till att man byggde solceller på hönshusen var elpriset och den höga förbrukningen som man har i stallarna under sommarhalvåret, då ventilationsfläktarna går på max för att syresätta luften till djuren. 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 26 november 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Slutpriserna för skörd 2023 - inklusive efterbetalningar

Nu är nivån klar för alla aktörers efterlikvid som är med i Jordbruksaktuellts prissammanställning över slutpriserna för leverans i skörden 2023 inklusive efterbetalningar. En lägre skörd än 2022 och med stora kvalitetsproblem blev utfallet för skörden 2023. Samtidigt föll de globala spannmålspriserna och drog med sig de svenska priserna.  Foderspannmål och oljeväxter var de som stack ut med de högsta prisnedgångarna jämfört med 2022.

 

Kommentera