Energieffektivisering inom lantbruket – bra för både miljön och lönsamheten

Inom lantbruket finns det en mycket stor mängd åtgärder som kan vidtas för att minska energiåtgången. Detta gäller alla områden såsom fältarbeten, animalieproduktion, byggnader och uppvärmning. Viktigt är även att energi/värme återvinns där det är möjligt. 

 

Att spara på energin kan handla om allt från enkla åtgärder, som att inte låta traktorn stå på tomgång i onödan, till större satsningar i form av traktorer med GPS-system. Foto: Madeleine Rapp


Tillsammans har åtgärderna potential att leda till betydande energibesparing. Förutom att vara bra för miljön och leda till lägre utsläpp av växthusgaser, så leder åtgärderna nästan alltid till att lönsamheten blir bättre. 

Texten är skriven av Sven Bernesson, som arbetat med frågan på SLU i Uppsala. Sven har gjort en litteraturstudie på temat Energieffektiviseringen inom lantbruket åt Mistra Food Futures, som är ett samarbetsprojekt mellan RISE, SLU och Stockholms universitet.Foto: Privat

Åtgärderna kan delas in i tre olika nivåer beroende på hur lätta de är att genomföra samt hur stor insats som krävs för att genomföra dem. 

  • Den första nivån handlar om sådant som har med beteende att göra, exempelvis; att inte i onödan låta traktorer stå och gå på tomgång, planera sitt transportarbete, underhålla traktorer och andra maskiner enligt rekommendation, släcka belysningen i rum där ingen vistas, rengöra fläktar och ventilationsdon, täta läckor i pneumatiken direkt då de uppstår, och att inte torka spannmålen mer än nödvändigt. 
  • Den andra nivån handlar om åtgärder som kräver mindre investeringar såsom investering i frekvens/varvtalsreglering till fläktar, mjölkkylkompressorer och mjölkpumpar, samt att byta till mjölkkylkompressorer och vakuumpumpar av scrolltyp. Andra åtgärder kan vara att byta ut de elmotorer som går mycket årligen till modernare med högre verkningsgrad, investering i belysning med närvaro- och ljusavkänning, utbyte av traktordrivna utfodringsvagnar och annan utfodringsutrustning till eldrivna. Att byta gamla ineffektiva pannor till moderna med hög effektivitet samt installera värmeåtervinning från mjölkkylsystem är också av betydelse. 
  • Den tredje nivån handlar om större investeringar, till exempel byte till traktorer med GPS-styrning. Vid nybyggnation bör man välja effektiva ventilationssystem där ka­na­lerna är rakare och därmed undvika skarpa böjar, samt att naturlig ventilation (själv­dragsventilation) väljs vid nybyggnation om möjligt. 

Stor del indirekt energi

En annan sak att tänka på är att omkring hälften av den energi som används i jordbruket är indirekt energi som används vid produktion av jordbrukets förnödenheter. Exempelvis; foder (som produceras utanför gården), konstgödsel, drivmedel, ensilageplast, bekämpningsmedel, maskiner, byggnader, kalk och utsäde. 

Det är därför viktigt att förnödenheterna används så effektivt som möjligt och förluster undviks. Maskiner bör användas så mycket som möjligt, det vill säga; ha en så hög årlig användning som möjligt och under så många år som möjligt. Produktionen bör vara så hög som möjligt för att insatt energi och insatta förnödenheter ska nyttjas så effektivt som möjligt. 

Mjölkkor, dikor och suggor ska vara i produktion under många år för att producera så mycket mjölk respektive kalvar eller smågrisar under sin livstid som möjligt. Korna och suggorna bör komma i produktion så fort som möjligt och ha lätt att bli dräktiga. Djurhälsa och välbefinnande är viktigt då sjukdom sänker produktiviteten. 

Precision på flera sätt

Precisionsodling är viktigt då denna medger att produktionsmedel såsom gödsel, kalk och bekämpningsmedel kan appliceras efter behovet på varje del av fältet, samt att överlapp och mistor undviks. Beträffande utfodring är individuellt anpassad utfodring efter varje djurs behov att föredra. 

På längre sikt kan elektrifiering av fältarbeten vara intressant. En 160 kW traktor med förare kan då ersättas av två självkörande traktorer på 30 kW vardera som körs dygnet runt och vid behov automatiskt kör till laddning. Dessa blir betydligt lättare än dagens traktorer och orsakar därför mindre packning i djupare liggande jordlager vilket kan vara gynnsamt för markens produktionsförmåga på sikt. På vissa känsliga jordarter undviks då skadlig och skördesänkande jordpackning. 

Reducerad jordbearbetning, såsom plöjningsfri odling eller direktsådd, möjliggör en betydande energibesparing på jordar där ogrästrycket ej är alltför stort. 

 

Mistra Food Futures vision är att skapa en vetenskapligt baserad plattform som bidrar till att det svenska livsmedelssystemet kan transformeras till ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart system som är resilient och kan leverera hälsosam mat. 

Läs mer om projektet här: https://mistrafoodfutures.se/sv/ 

 

Sven Bernesson
Frilans

Artikeln publicerades onsdag den 29 november 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem bestämmer vem det är som har rätt att vara bonde? 

Krönika: På 60-talet premierade lantbruks­nämnden ett urval av gårdar som kunde få bidrag för investeringar samt låga räntor på sina lån. Dessa gårdar rustades upp i koncentrerad rationalisering (KR) medan granngårdarna många gånger fick stänga ladugårdsdörrarna och arrendera ut marken. Efter inträdet i EU, blev betesputsen ett verktyg för att den bortvalda bonden fortsatt kunna ha kvar marken och ta igen jordbruksstödet. Vilket har lett till ytterligare svårigheter i norrländska bygder att utvidga produktionsgårdarnas arealer. 

 

Kommentera