Det är kunden som betalar
Krönika: Har du under senaste åren hört uttrycket ”Pricing power”, eller prissättningskraft på svenska? Det handlar om företag som har möjlighet att höja priserna utan att tappa marknadsandelar. I tider av inflation har begreppet aktualiserats då möjligheten för företag att föra över högre produktionskostnader på konsumenterna påverkar inflationens utveckling över tid. Hur står det till med lantbruksföretagens prissättningskraft?
De företag som har en stark prissättningskraft har produkter eller tjänster som är absolut nödvändiga i vardagen. Råvaror för att framställa mat tycker jag definitivt borde kvala in, inte sant? Ett varumärke som upplevs lyxigt och starkt ger också en större förutsättning att höja och behålla högre priser. ”Från Sverige” är ett bra exempel på hur branschen samlat de svenska mervärdena i en gemensam avsändare, låt vara att det är ett paraply för flera olika varumärken.
En annan faktor för att lyckas med en högre uthållig prisnivå är att möjligheterna till ersättare är få i marknaden. Vid en första anblick känns svaret enkelt; matproduktion är svårt att ersätta. Förvisso finns det diverse initiativ till laboratorietillverkning av vissa produkter, men inget som borde påverka här och nu. Men branschen påverkas av en internationell marknad och det finns lågprisalternativ som konsumenten kan välja.
För den statistikintresserade finns mycket att hämta hos SCB och Jordbruksverket. Till exempel kan man hitta avräkningsprisindex och produktionsmedelsprisindex. Om man ser på dessa över tid, utan att gå in på respektive driftsinriktning, ser man en tydlig följsamhet. En indexökning för priset på insatsvarorna ger en motsvarande ökning för avräkningsprisindex. Tur är väl det! Problemet är dock uthålligheten för avräkningspriserna. En prisnedgång på insatsvarorna återspeglas direkt genom att avräkningspriset följsamt går ned. Hur kommer det sig att lantbruksföretagen inte har förmågan att höja och behålla en högre prisnivå utan att det påverkar försäljningen?
Det är kunden som betalar. Konsumenten är inte lantbrukarens kund. I varje fall inte för den stora bulken av råvaror som produceras av Sveriges lantbrukare. Det är dock glädjande att konstatera att avräkningsprisindex ökat mer än produktionsmedelsprisindex sedan 2019. För svenskt lantbruk är det viktigt att kunna behålla en högre prisnivå över tid. Företag som lyckas med detta har en bättre potential att kunna investera för framtiden och investeringar är nödvändiga för att utvecklas över tid.
Rolf Åttingsberg
Handelsbanken
