Försämrad lönsamhet för lantbruket

Alla driftsgrenar inom det svenska lantbruket visar en försämrad lönsamhet under 2023, enligt rapporten ”Lantbrukets Lönsamhet 2023”. Torka, regn och höjda räntor i kombination med lägre priser och höjda kostnader pressar alla driftsgrenar, dock är det växtodlingsföretagens kalkyler som drabbas hårdast.

De fyra driftsinriktningarna som analyseras i Ludvig & Co rapport ”Lantbrukets Lönsamhet 2023”, växtodling, mjölk, nöt och gris visar samtliga en försämrad lönsamhet i år.

Under 2022 visade lantbruket generellt upp en förbättrad lönsamhet tack var högre produktpriser och krisstöd.  Under 2023 har lönsamheten pressats ned av vädret, lägre produktpriser och ökande kostnader.

- 2023 har precis som 2022 kantats av stora prisförändringar gällande såväl insatsvaror som

produktpriser vilket påverkar lantbruksföretagens lönsamhet inom alla driftsinriktningar. Det är även stora skillnader mellan företag inom samma driftsinriktning, säger Filip Olsson, segmentschef Skog och Lantbruk på Ludvig & Co.

Stor skillnader mellan företag

I rapporten konstateras att riskerna under året har varit fortsatt höga med höga kostnader och volatila priser på såväl insatsvaror som driftsinriktningarnas produkter. Olika sektorer har haft olika förmåga att hantera de snabba prisförändringarna.

Man ser också att både 2022 och 2023 har präglats av stora skillnader mellan olika företag inom samma sektor. Skillnaderna beror bland annat på olika självförsörjningsgrad av foder, tidpunkten för när insatsvaror köpts och produkter sålts, hög eller låg skuldsättning likväl som om företaget har rörliga eller bundna räntor.

Växtodling

Växtodlingsföretagen hade under 2022 ett generellt väldigt bra år lönsamhetsmässigt. En god skörd och höga spannmåls och oljeväxtpriser ledde till betydande ökningar av intäkterna. Även kostnaderna ökade, men inte alls i samma omfattning som intäkterna. Under 2023 har växtodlingsföretagen i motsatts haft ett ovanligt tufft år. Intäkterna sjönk markant, både genom lägre skörd och sämre kvalité, samtidigt som kostnaderna legat kvar på en hög nivå.

Resultatet före avskrivningar sjunker ca 60 procent 2023 jämfört med 2022 och arbets- och kapitalinkomsten förväntas t.o.m. bli negativ i år.

Mjölk

Mjölkföretagens lönsamhet var under 2022 den högsta på flera år. Faktorer som påverkade var ett högt avräkningspris samt det krisstöd som betalades ut till företagen. Även kostnader ökade under 2022 men inte i samma takt som mjölkpriset. Lönsamheten för 2023 blir betydligt sämre och hamnar på en lägre nivå än 2021. Detta beror på att avräkningspriset fallit samtidigt som kostnader ökat något jämfört med 2022 års nivå. En faktor som också påverkar mjölkföretagen negativt och då framför allt i slättbygd är slopandet av vallstödet.

Intäkterna för mjölkföretagen prognostiseras minska med 8 procent under 2023. De största anledningarna till minskningen är minskade mjölkintäkter och att det under 2022 utbetalades ett betydande krisstöd som i år saknas. Kostnaderna bedöms i motsats öka med 9 procent under året. Tillsammans innebär detta att resultatet före avskrivningar sjunker till motsvarande nivå som 2020 och 2021. Arbets- och kapitalinkomsten sjunker sedan ytterligare p.g.a. ökade räntekostnader under 2023.

Nöt

Nötköttsföretagens lönsamhet för 2022 var den högsta på flera år. Faktorer som påverkade var dels ett något högre avräkningspris, men framför allt det krisstöd som betalades ut till företagen. Även kostnader ökade under 2022 men inte i samma takt som intäkterna.

Lönsamheten för 2023 förväntas bli något sämre än 2022. Ett högre avräkningspris inkluderat betydande tillägg bedöms kompensera avsaknaden av krisstöd i jämförelsen med 2022. Kostnaderna inklusive räntor förväntas dock öka något, vilket påverkar lönsamheten negativt.

Gris

Grisföretagen hade generellt sett ett lönsamt år 2022. Intäkterna ökade, vilket i huvudsak berodde på högre avräkningspriser och att ett krisstöd utbetalades. Kostnaderna ökade också, men inte lika mycket som intäkterna vilket gav effekten att lönsamheten förbättrades jämfört med 2020 och 2021.

Under 2023 förväntas en försämrad lönsamhet. De ökade Intäkterna från grisförsäljning har inte fullt kompenserat avsaknaden av fjolårets krisstöd samtidigt som kostnadsmassan ligger kvar på en hög nivå. Detta förväntas både ge ett något försämrat resultat före avskrivningar jämfört med 2022, men framför allt en försämrad arbets-och kapitalinkomst då även räntekostnaderna ökat.

Låg lönsamhet även 2024

Lantbrukets intäkter bedöms att stabiliseras under 2024 och för några sektorer även öka något. Samtidigt förväntas de löpande kostnaderna sjunka och räntekostnaderna stiga i takt med att bundna lån, till tidigare låg ränta, löper ut. Den samlade effekten av dessa bedömningar är att arbets- och kapitalinkomsterna förväntas vara fortsatt låga även om de höjs inom flera sektorer.

- Vi har ännu inte sett den fulla effekten av Riksbankens redan genomförda ränteökningar. Tyvärr slår dessa extra hårt mot de unga lantbrukarna likväl som de som under den senaste tiden vågat satsa på lantbruket och investera. Detta då båda dessa grupper generellt sätt är högre belånade, säger Filip Olsson.

Investeringar kräver långsiktig lönsamhet

Långsiktig lönsamhet till rimlig risknivå krävs för att säkerställa en ökning av inhemsk produktion i linje med livsmedelsstrategin, men också för att kunna genomföra de miljöinvesteringar som kommer krävas inom lantbruket.

- Det finns ofta en stark koppling mellan god lönsamhet till låg risk och investeringsvilja. I år har vi dessvärre sett ökade risker och en försämrad lönsamhet. Detta är oroande, men svenska lantbrukare är generellt sett mycket duktiga företagare. Lyckas vi få en långsiktig och mer stabil lönsamhet, då kommer vi också se många lantbrukare som investerar, säger Filip Olsson.

Om rapporten

I “Lantbrukets lönsamhet” visar Ludvig & Co utfallet för de senaste tre årens lönsamhet inom lantbruket, preliminärt resultat för 2023 samt prognos för 2024. De driftsinriktningarna som lyfts fram är växtodling, gris, mjölk och nötkött. Medelgårdarna som används för analysen i rapporten grundar sig på verkliga företag och deras bokföring under fyra år.

I analysen ingår ca 1700 gårdar vilka alla har mer än 67% av sina intäkter från den driftsinriktning som analyseras.

Erik Brink