Tillsätter utredning över kontrollerna i livsmedelssektorn
Regeringen har i dag tillsatt en särskild utredare som ska se över kontroller, avgifter och finansiering i livsmedelssektorn.
Företag i livsmedelssektorn upplever ofta att bristande likvärdighet och effektivitet i kontrollen utgör ett hinder för tillväxt. Och under regeringens arbete med att uppdatera Livsmedelsstrategin, har många företag och näringslivsorganisationer framfört önskemål om en mer likvärdig kontroll och sänkta kostnader för kontrollerna. Aktörerna inom kedjan efterfrågar färre, enklare och tydligare regler för att kunna konkurrera både nationellt och internationellt.
Efter önskemålen från branschen ser regeringen ett behov av en mer likvärdig och rättssäker tillämpning av reglerna. De anser att regelförenkling, ihop med företagsperspektiv i tillämpningen av lagstiftningen, tillsammans med flexibilitet och samverkan med branschen är viktiga komponenter. Därför har Regeringen nu tillsatt riksdagsledamot Magnus Oscarsson (KD) som särskild utredare, vars uppgift blir att se över den offentliga kontrollen av livsmedelssektorn inom områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter.
Enligt regeringen är uppdraget begränsat till områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter samt till de djurskyddskontroller som utförs i nära anslutning till, eller i samband med, kontrollerna inom de områdena.
Vad kan man som lantbrukare hoppas på att få ut av det här rent konkret?
– Förhoppningsvis kommer vi ju underlätta i hela livsmedelskedjan, kring de offentliga kontrollerna som vi har idag. Vi vet att på en del områden är det krångel, med olika myndigheter som har olika ansvar, inte minst på slakterisidan. Det här är något som är en administrativ börda, som krånglar till det och i förlängningen leder till att det blir svårare att producera livsmedel i Sverige. Något som vi i regeringen vill ändra på för att vi ska öka den svenska livsmedelsproduktionen, säger landsbygdsminister Peter Kullgren till Jordbruksaktuellt.
Vad tänker du om att det tillåtits bli så här regeltungt? Jag tänker att flera regeringar bakåt har ansvar i att vi är där vi är idag…
– Jag brukar säga det ibland, att jag har stor respekt för att jordbruks- och landsbygdsministrar av olika kulörer lovat att man ska minska antalet regler. Och jag har stor respekt för att det är svårt eftersom regelmängden bara ökar hela tiden. Men jag vill också försöka. Och nu har vi tillsatt den här utredningen i dag, säger Kullgren och fortsätter:
– Tidigare har vi tillsatt en konkurrenskraftutredning och håller på med en uppdatering av Livsmedelsstrategin, med konkreta förslag som vi tagit in från livsmedelskedjan om hur vi kan underlätta regelbördan. Så vi ska göra ett rejält försök med det här.
Vilka tänker ni är de viktigaste punkterna att kika på?
– Det handlar ju om att minska och likrikta företagens kostnader för kontroll, förbättra rådgivningen och stödet till företagen. Det finns även en viktig del som handlar om att främja de riktigt små företagen. Det här är viktigt för att företagens regelbörda och administrativa kostnader behöver sänkas. Och att vi organiserar kontrollen på ett sätt så att det förenklas. Det är det övergripande i utredningen som Magnus Oscarsson ska sätta tänderna i här och jag ser mycket fram emot resultatet som ska presenteras den sista mars 2025.
Vad tänker du Magnus om att du har fått uppdraget?
– Jag är tacksam för förtroendet och jag ser också fram emot att få vara en del i teamet som ska ta fram olika förslag för hur man skulle kunna förbättra situationen med regelbördan för jordbruket.
Går det att säga något om hur regelbördan hämmar företagens utveckling?
– Det är svårt att säga någon konkret produktionssiffra. Men 41 procent av företagen i livsmedelssektorn upplever idag att lagar och regler är ett stort tillväxthinder. Så det är helt uppenbart att det påverkar. Sen är det klart att lagar och regler ska följas, men också ett regelverk som är begripligt och som inte försämrar vår konkurrenskraft väsentligt gentemot andra livsmedelsproducerande länder inom EU, säger Kullgren och menar att en annan viktig del i utredningen är att titta på och jämföra hur andra medlemsstater i EU har löst regelhanteringen.
Vågar man hoppas på att det räcker med en kontrollinstans för samma fråga, i stället för att det kommer folk från flera myndigheter och kollar samma saker?
– Det är ju en del som utredningen ska titta på, men där ska jag inte föregå utredningen utan det behöver vi få titta på.
Har du något du vill skicka med till de lantbrukare som just nu tycker att det är väldigt tufft med den här regelbördan?
– Nu har vi tillsatt ytterligare en utredning som har till syfte att vi ska öka livsmedelsproduktionen i Sverige och jag hoppas att man noterar regeringens vilja och inställning vart siktet är inställt. Sen kan jag förstå att man gärna sett att detta skulle vara färdigt redan nu, men vi gör vad vi kan av situationen nu med syftet om en ökad livsmedelsproduktion.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025.
Utredaren ska bland annat:
- Analysera ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som utför offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet, inklusive revision, och föreslå lämpliga ändringar för att kontrollen ska bli så verkningsfull, effektiv, enhetlig och likvärdig som möjligt samtidigt som det ska bli enklare för företagen,
- Föreslå en ändamålsenlig finansiering för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet, inklusive revision, för att minska de kostnader som ett företag får till följd av krav i olika författningar (regelkostnader) och få till stånd mer likvärdiga avgifter,
- Föreslå åtgärder som skapar goda förutsättningar för kontrollmyndigheternas rådgivning och stöd till företag och som minskar risken för omotiverade skillnader i rådgivningen och stödet,
- Kartlägga begränsningar som påverkar möjligheterna att samverka mellan kontrollmyndigheterna och föreslå hur samverkan kan förbättras,
- Föreslå åtgärder som särskilt underlättar för mikroföretag med diversifierad verksamhet i livsmedelskedjan, och
- Lämna nödvändiga författningsförslag.








