Flyttbara gårdsslakterier för lamm utvecklas i nytt projekt

Med syfte att minska djurtransporter, göra lammslakten mer flexibel och kunna sprida intäkten för djurägarna över hela året utvecklar två fårbönder och entreprenörer i Umeå ett koncept för nyckelfärdiga gårdsslakterier i modulform. 

Grundtanken med EIP-projektet (Europeiska Innovationspartnerskapet) är att lammproducenter får hjälp med att bygga upp en slakteriverksamhet hemma på den egna gården. Det handlar både om själva byggnaden och allt som hör till den med mottagningsstall, styckningsrum, kylrum, veterinärutrymme, personalrum och så vidare, men också om kunskapen som krävs för att ta sig igenom alla nödvändiga tillståndsprocesser.

Hans Arvidsson och Kalle Ängquist driver projektet och deras idé ligger någonstans mellan ett renodlat gårdsslakteri och ett helt mobilt slakteri. Tanken är att gårdsslakteriet sätts upp på en permanent plats, men om ägaren vill eller tvingas avveckla verksamheten, går det förhållandevis enkelt att montera ner slakteriet, lasta modulerna på lastbil och sälja det vidare till en annan intressent.

− Bygger du ett klassiskt gårdsslakteri i befintliga byggnader, blir du bunden till den produktionen, säger Hans. 

”Hur svårt kan det vara?”

Ursprungstanken om ett eget slakteri för att kunna ta hand om sina egna lamm, föddes hos Hans när han tröttnade på att hans djur fick transporteras 27 mil till slakteriet i Luleå.

− Det kändes inte speciellt ekologiskt. Vi kunde inte heller få tillbaka lammen styckade som vi ville. Det flödet fungerade aldrig riktigt bra, säger han. 

De tre personer som startade projektet kom fram till att ett eget gårdsslakteri hade varit den bästa lösningen.

− Hur svårt kan det vara att bygga ett slakteri, tänkte vi. Sedan gjorde vi som många andra, körde huvudet i väggen av olika anledningar. Men till slut tog vi oss i mål och fick vårt slakteri godkänt, säger Hans.

Första versionen av slakteriet byggdes hemma hos en av upphovspersonerna, men när han slutade med lamm​-produktion och därmed lämnade projektet, flyttades slakteriet till Hans gård.

− Jag hade kommunalt vatten, vilket är en ganska stor fördel, så det fick flytta till mig. Vi lyfte upp det på lastbil, ställde upp det och började en ny tillståndsprocess. Men då hade vi ju gjort hela resan tidigare, så det gick något enklare den gången, säger Hans.

Anpassningsbart system

På gården finns 25 tackor av rasen Gotlandsfår och tanken med slakteriet är främst att ta hand om de egna lammen, men även viss legoslakt förekommer. Cirka 200 lamm om året slaktas hemma på gården och det allra mesta säljs som lammlådor. 

Modulslakteriet är anpassningsbart och kan byggas så att det passar både mindre och större besättningar. Kylrummets storlek är avgörande, berättar Hans.

− Hur länge vill du ha slaktkropparna hängande och hur många djur vill du slakta åt gången? Går man ner i djurantal man slaktar per tillfälle, så kan man minska ytorna. Det fungerar i princip att driva slakteriet med en person, men då sjunker ju kapaciteten en hel del. 

Kommunalt vatten en fördel

Gårdsslakteriet kan alltså passa på egentligen vilken fårgård som helst. Kommunalt vatten är dock en fördel. Med egen brunn behövs någon form av reningsverk. 

− Har du kommunalt vatten tar den kommunala vattenleverantören över ansvaret för vattenkvaliteten efter att ett första prov har blivit godkänt. Har du inte kommunalt vatten blir det regelbundna vattenprover, säger Hans. 

Hur lång tid tar det att få ett gårdsslakteri på plats och i drift?

− I princip kan vi ha själva slakteriet klart på en månad. Med tillståndsprocessen kontrolleras ju varje enskilt slakteri för sig, det finns inga typgodkännanden, men har Livsmedelsverket sett likadana slakterier innan med samma provtagningsrutiner och så vidare, så går det troligen lite snabbare. 

Vad blir förtjänsten med ett eget gårdsslakteri?

− Vi brukar säga att av ett lamm får uppfödaren, slaktaren, styckaren och säljaren en fjärdedel var av priset till konsument. Det innebär att om du har 50 tackor får du ett ekonomiskt netto på 200 tackor med ett eget gårdsslakteri, eftersom du får fyra gånger så mycket betalt för dina djur. Du sprider också arbetsbördan över kalenderåret eftersom slakten inte sker samtidigt som den arbetsintensiva lamningen. 

Hur stor investering handlar det om? 

− Jag passar på den frågan ett tag till. Det är svårt att bedöma i den här utvecklingsfasen som vi fortfarande är i.

Hur ser marknaden ut för ert koncept?

− Vi har bra kontakt med Svenska Fåravelsförbundet och via dem ser vi möjligheter och ett visst intresse bland uppfödare. Själva tror vi naturligtvis att det finns en marknad för detta. Vår grej är inte att distribuera slakterier – vi är lantbrukare och ska hjälpa andra att komma igång med slakterier på ungefär samma sätt som vi själva har gjort. I det ena extremläget säljer vi slakteriet, levererar, tar betalt och säger hej då. Andra ytterläget är att vi bistår med en ”McDonalds- eller ICA-pärm” där hela konceptet finns med i detalj. Det bästa är förmodligen någonstans mitt emellan. Vi hoppas kunna ge alla det de behöver. 

Vad blir nästa steg i ert projekt?

− Slutrapporteringen till Jordbruksverket ska bli klar. Efter det ska vi andas ut och sätta oss ner och fundera på om vi ska putsa på några detaljer till nästa modell. När vi har gjort det, kan vi lite försiktigt våga börja marknadsföra konceptet, säger Hans Arvidsson.