De låga förväntningarnas fördärv

Säg att självförsörjning är vårt mål och få mig som ovän. 
Det kanske låter lite hårt, men jag menar det. I Sverige bor väldigt få människor, men vi har av naturen givits förutsättningar att producera massor av mat.

 

Vi säger att vi har ett väldigt miljö- och djurvänligt jordbruk i Sverige, bättre än andras. Men vi vill inte producera mer än det vi konsumerar?

Vi påstår oss se allvaret i vår oroliga omvärld, men vi är rätt nöjda med att knappt ens föda oss själva.

Vi säger oss se världens ökande befolkning och de krav miljarder människors ökade välstånd ställer på jordbruket, men vi är rätt nöjda med att knappt ens föda oss själva och importera våra flytande biobränslen.

Benchmarking mot vår självförsörjningsgrad kan vara ett mått på vår sårbarhet, men att svenskt jordbruk bara ska kunna leverera det vi själva konsumerar får inte vara målet. Det är för uselt.

  • Sedan mitten av 1980-talet har Sverige exporterat varor och tjänster för ett större värde än vad vi har importerat. Vi tjänar mer på exporten än vad vi betalar för importen. Vi har positiv bytesbalans. Grunden för vår välfärd.
  • År 2022 uppgick svensk export till 3 140 miljarder kronor. Den utgjordes till 70 procent av varor.
  • År 2021 gick cirka 80 procent av skogsnäringens produkter på export. Det totala exportvärdet uppgick till hela 164 miljarder kronor.
  • Jordbrukets totala produktionsvärde uppgick år 2022 bara till 86,8 miljarder kronor och utgörs till mycket grovt räknat lika delar av växtodlingen och animalieproduktionen.

De som de senaste decennierna uttalat sig positivt om svenskt jordbruks potential har fått äta upp sina uttalanden. Utvecklingen har inte varit positiv.

Spelar det någon roll vad vi har för mål, det blir väl ändå som det blir? 

Nej. Givetvis är förutsättningarna som ges av politiken, växelkurser med mera viktiga. Men man ska inte underskatta ledarens betydelse för lagets prestation.

Vem leder svenskt jordbruks väg till framgång? Vem står för visionen och inspirationen. Vem vågar säga att VI KAN och VI SKA öka vår produktion?

Det finns mycket som talar för att svenskt jordbruk kan bättre.

EU:s politik på jordbrukets område är i delar destruktiv och styr mot minskad produktion. Vi är medlemmar av EU, men vi måste inte följa unionens utveckling. Vi har möjlighet att utvecklas i motsatt riktning, om vi vill och vågar.

I Nederländerna har regeringens långtgående planer på minskat jordbruk i landet lett till enorma protester och kraftigt påverkat valresultat.

Tyskland skulle slopa jordbrukets skattereduktion för diesel och slår nu till med skärpt CO2-skatt som ger höjt dieselpris, bensinpris, gaspris och elpris. Det slår just nu tillbaka mot regeringen, med kraftfulla lantbrukarprotester. Lantbrukarna har redan fått regeringen att delvis backa, men lantbrukarna är inte nöjda.

Danmarks regering pressar också lantbrukarna hårt. Även de danska lantbrukarna ska straffskattas.

I jämförelse har vi ett positivt politiskt klimat. Det kanske inte varar så länge, men just nu finns det en klar skillnad i förutsättningar mellan de intensiva jordbruksländerna och Sverige med sin begränsade jordbruksproduktion.

Varför skulle vi producera mer produkter från jordbruket än vi själva vill konsumera?

Av ren självbevarelsedrift är det väldigt klokt att ett normalår ha en viss överproduktion av livsmedel. Till exempel värmeböljan och torkan 2018 samt torkan, vätan och kylan 2023, visar med tydlighet hur sårbart jordbruket är.

Hur ska priserna hållas uppe om alla länder har överproduktion ett normalår? Det är en bra fråga, men nu trendar produktionen i flera närliggande länder nedåt samtidigt som konsumtionen i världen ökar. Om vi tror på att klimatförändringar är ett problem för jordbruket globalt kommer världsmarknaden att förbättras ytterligare.

Tänk om vår skogsindustri, bilindustri eller telekomindustri hade självförsörjning som mål. Vilket fattigt land vi hade varit.

Givetvis skapas de största värdena i förädling. Export av råvaror är inte målet. Förädling ska vi också bli bättre på. Men att ta till vara våra stora möjligheter till växtodling och animalieproduktion är en viktig grund.

Våra möjligheter är mycket större än den produktion vi har idag. Idag ligger branschens fokus på att jordbruket ska få mer bidrag för en extremt snabb omställning till ett helt fossilfritt jordbruk. Utan fokus på utvecklad, ökad produktion blir det lätt miljöpartistisk matematik, där nedlagd och/eller utflyttad produktion räknas som en framgång.

Låt oss inte fortsätta låtsas vara bäst i klassen alltmedan svenskt jordbruks betydelse minskar. Minskad svensk produktion kan aldrig vara en framgång.

Vi måste ha mycket högre förväntningar på oss själva.

Stefan Ljungdahl

Artikeln publicerades tisdag den 16 januari 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Slutpriserna för skörd 2023 - inklusive efterbetalningar

Nu är nivån klar för alla aktörers efterlikvid som är med i Jordbruksaktuellts prissammanställning över slutpriserna för leverans i skörden 2023 inklusive efterbetalningar. En lägre skörd än 2022 och med stora kvalitetsproblem blev utfallet för skörden 2023. Samtidigt föll de globala spannmålspriserna och drog med sig de svenska priserna.  Foderspannmål och oljeväxter var de som stack ut med de högsta prisnedgångarna jämfört med 2022.

 

Kommentera