Åkermark har minskat med motsvarande 1,4 miljarder brödlimpor

Mellan 2003 och 2022 minskade den totala arealen åkermark i Sverige med 131 000 hektar. Det motsvarar en förlorad skörd på 817 289 ton spannmål. 

Ett av de län där jordbruksmarken har minskat mest är Blekinge. Foto: Hushållningssällskapet

De 817 289 tonnen "förlorad spannmål" är enligt Hushållningssällskapet vad de borttappade 131 000 hektaren åkermark kunde ha gett i skörd 2022. Och enligt statistiken de presenterar ökar den bebyggda marken på stor bekostnad av jordbruksmarken. Mellan 2010 och 2020 ökade den bebyggda marken med cirka 60 000 hektar. Och mellan 2003 och 2022 minskade landets totala jordbruksmark (åkermark+betesmark) med 160 000 hektar. 

– Vi kan konstatera att jordbruksmarken försvinner i en oroväckande takt vilket i sin tur påverkar vår inhemska livsmedelsproduktion. I det här geopolitiska läget är det viktigt att vi gör vad vi kan för att bromsa och säkerställa livsmedelsförsörjningen över tid och ytterst befolkningens överlevnad vid en eventuell kris, säger Frida Carlsson, VD Hushållningssällskapet Jönköping i ett pressmeddelande.

”Utan mat på våra tallrikar kommer inget annat att fungera”, så sa landsbygdsminister Peter Kullgren när utredningen om Sveriges livsmedelsberedskap presenterades. I utredningen föreslås ett större ansvar, där kommuner ska planera och agera för att upprätthålla tillgången till nödvändiga livsmedel. Enligt Hushållningssällskapet är det en högaktuell fråga. Men de konstaterar också att 50 kommuner redan tagit reda  på hur livsmedelsförsörjningen ser ut hos dem med hjälp av Hushållningssällskapet.

Försörjningsbalans Kommun

50 kommuner har valt att ta reda på sin försörjningsbalans. Hushållningssällskapets beräkningsverktyg presenterar statistik för livsmedelsförsörjningen på kommunnivå. Det som erbjuds är en kartläggning av en kommuns livsmedelsproduktion och konsumtion som sedan ska fungera som ett verktyg att förbättra försörjningsgraden, stärka krisberedskapen och utveckla näringslivet. Till grund ligger nationell statistik samt lokala uppgifter. Beräkningarna ger en överblick av markanvändning, foder- och livsmedelsproduktion (alla tillgängliga livsmedel). De baseras på de sammanlagda energiinnehållet i livsmedlen och inte enskilda livsmedel som bröd, kött och frukt. Man presenterar även antal företag, deras omsättning, vad som odlas och föds upp med mera. Beräkningarna inkluderar inte fisk, bär eller vilt. Vissa avgränsningar och antaganden har gjorts. Nytt är att vi nu också kan göra en beräkning för dricksvattenförsörjning.

– Försörjningsbalans Kommun är en ögonöppnare för kommunerna och ligger till grund för att stärka kommunernas krisberedskap på både kort och lång sikt. Det fortsatta arbetet vi sett i kommunerna har bestått i alltifrån ökad kommunikation kring beredskap till att skapa krismenyer för de offentliga köken, säger Sofia Alriksson, nationell samordnare Försörjningsbalans Kommun.

Fakta: Hushållningssällskapet

 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 07 februari 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Slutpriserna för skörd 2023 - inklusive efterbetalningar

Nu är nivån klar för alla aktörers efterlikvid som är med i Jordbruksaktuellts prissammanställning över slutpriserna för leverans i skörden 2023 inklusive efterbetalningar. En lägre skörd än 2022 och med stora kvalitetsproblem blev utfallet för skörden 2023. Samtidigt föll de globala spannmålspriserna och drog med sig de svenska priserna.  Foderspannmål och oljeväxter var de som stack ut med de högsta prisnedgångarna jämfört med 2022.

 

Kommentera