Utvinningen av fosfor en viktig del av LKAB:s framtid

I samband med brytningen av järnmalm i Gällivare vill LKAB även få användning för den fosfor som följer med malmen upp.

LKAB:s gruvor i Kiruna och Gällivare tillhör världens största underjordsgruvor för brytning av järnmalm. Från dem producerar man årligen närmare 26 miljoner ton järnmalmsprodukter. Det motsvarar ungefär 85 procent av järnmalmen som bryts inom EU och omsätter årligen 50 miljarder kronor. Men LKAB står inför en del framtidsutmaningar.

I mitten av december spårade ett tåg ur på väg till Hamnen i Narvik i Norge. Det har gjort att LKAB inte kunnat leverera produkten till kund. Det finns heller ingen kapacitet att frakta den söderut med järnvägen. Så under denna tiden har produktionen lagt på lager. Och i slutet av januari har situationen ännu inte löst sig.

– Uppehållet beror på att vi har enkelspår på Malmbanan och att urspårningen av ett tåg omöjliggjör att frakta järnmalm till Narvik och det har kostat oss 100 miljoner kronor om dagen. Så en gruva och logistiken kring den är tätt sammankopplat, säger David Högnelid på LKAB.

Enligt LKAB vill man ha en gruvproduktion som varar bortom 2060 men dagens infrastruktur kan komma att behöva byggas ut redan kring 2045. Och det är en kostsam historia bara i sig. Dessutom krävs inom en snar framtid nya tekniker för att nå ännu djupare ner i berget. Vid brytning på så stora djup som LKAB tänker sig i framtiden ökar spänningarna i berget, därmed även komplexiteten och kostnaderna. Eftersom LKAB är ensamma i världen med att bryta järnmalm i sådan stor skala på ett sådant djup är det dem själva som måste driva teknikutvecklingen, tillsammans med partners och leverantörer.

– Det är också så att järn och stålindustrin står för en stor andel av industrins utsläpp och att vi ser en möjlighet att öka värdeskapandet och minska emissionerna genom att producera fossilfri järnsvamp med vätgasteknik, säger David och berättrar att produktionen av fossilfri järnsvamp, tillsamman med en ökad produktifiering  av fosfor och REE kommer öka intjäningen för LKAB.

LKAB vill dels bygga ett apatitverk i anslutning till i gruvan i Gällivare för att redan på plats apatiten som innehåller fosfor och de sällsynta jordartsmetallerna. Det gör också att man inte behöver frakta iväg lika stora mängder material. Ämnena ska sedan föras till Luleå där LKAB vill bygga en ny industripark där man genom att kemsika processer lösa upp och separerar mineralerna. Fosforsyra  kan sedan bli till  mineralgödsel med tillsättning av ammoniak.

– Det kommer att vara stora anläggningar och när det står färdigt kommer det ge många arbetstillfällen. Men det krävs många tillstånd, säger David och menar att tillstångsprocesserna i Sverige generellt tar lång tid.

– Bara för anläggningen vi vill bygga i Malmberget lämnade vi in en miljötillståndsansökan på flera tusen sidor, Mängden fosfor som LKAB säger sig kunna utvinna skulle täcka Sveriges fosforbehov fem gånger om. Men enligt bolaget är det kanske inte främst Sverige som blir ändamålet för resursen, utan man ser snarare att det kommer gå till världsmarknaden.

– Tittar vi exempelvis på fosfor så har vi en enda annan producent i Europa och av sällsynta jordartsmetaller har vi noll producenter av.