Debatt: "Att äta billigt kan stå oss dyrt"

Vill du investera i vår gemensamma framtid? Där vi har ett starkt svenskt jord- och skogsbruk som producerar världens mest hållbara produkter med hjälp av kolets kretslopp och fotosyntesen? Där det finns en levande landsbygd och en lokal och regional beredskap för oroshändelser och ett förändrat klimat?

"Efter torka, pandemi och krig i vårt närområde så har de fått upp ögonen för oss och förstått att en inhemsk livsmedelsproduktion är värd att bevara." Foto: Carolina Wahlberg

På sistone har bönder protesterat runt om i Europa. Traktorer har blockerat trafiken på motorvägar i Frankrike, Tyskland, Belgien, Nederländerna, Rumänien och Polen. Slagord har skallat, luften fyllts av rök, ägg på byggnaderna och gödsel på gatorna. Bönderna protesterar mot besvärliga villkor, obefintlig vinst, ett tungt regelverk och en klimatlagstiftning som hastigt lagt ytterligare sten på börda. 

Än så länge har vi inte sett liknande demonstrationer i Sverige. Vi har inte samma tradition och dessutom har vi för tillfället en bra dialog med de svenska beslutsfattarna. Efter torka, pandemi och krig i vårt närområde så har de fått upp ögonen för oss och förstått att en inhemsk livsmedelsproduktion är värd att bevara. Men händer något? En del. Men för lite och för långsamt. Dessutom förväntar man sig nästan mirakel tillbaka. Vi ska producera mer samtidigt som vi ställer om till fossilfritt, och vi höjer Sveriges beredskap.

I avsaknad av demonstrationer kan man få för sig att de svenska bönderna är nöjda. Tyvärr stämmer det inte. Vi vet att vi inte kan stå still. Vi är de första som drabbas av ett förändrat klimat. Vi arbetar långsiktigt och kortsiktigt samtidigt. Vi sår, sköter om och skördar. Vi följer årstidernas växlingar, år efter år. Nu är vi beredda att på kort tid ställa om för ett lantbruk som är ännu bättre för klimatet, marken, vattnet, luften och dessutom motståndskraftigt för klimatförändringar. Men det är ingen liten utmaningen vi tar på oss. Ingen annan del av näringslivet hänger samman med så många miljömål som lantbruket. Det är också ett kostsamt arbete. Vi har nyligen räknat ut att den gröna omställningen i lantbruket kostar 80–85 miljarder kronor i investeringar på gårdarna och 10-11 miljarder kronor i årliga kostnader.

Samtidigt som samhället förväntar sig att vi ska göra en grön omställning så hoppas man kunna dra nytta av en svensk livsmedelsproduktion i en händelse av kris eller krig. Det innebär ytterligare kostnader för överlagring av insatsvaror, reservdelar och skördad vara. Samtidigt som vi ökar produktionen i Sverige. Om det ska vara möjligt krävs stora investeringar. Men marginalerna i jordbruket är små och ett år som 2023 saknas vinsterna på många håll. 

Sveriges bönder har både viljan och kunskapen att producera mer livsmedel och förnybar energi på ett hållbart sätt. Men för att klara konkurrenskraften, göra en grön omställning och bidra till en höjd beredskap så behöver vi resurser. En del kan komma från marknaden - om maten får kosta vad den är värd och en större del av matkronan går till bonden. Men en stor del måste också komma från samhället.

Att bara tänka och äta billigt kan stå oss dyrt. Så handla bra mat från Sverige, acceptera att mat kostar och stöd de politiker som arbetar för ett konkurrenskraftigt och starkt jordbruk. Där regelbördan minskar och där marginalerna ökar så det finns utrymme för bonden att leva på avkastningen, och samtidigt investera i ökad produktion, lagring och grön omställning. På så sätt uppnår vi en hållbar framtid utan matbrist. Och utan ägg och gödsel på gatorna.

Hans Ramel, ordförande LRF Skåne

Detta är en debattartikel. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

 

Artikeln publicerades tisdag den 20 februari 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste