Gödselproduktion på regional nivå
Med hjälp av luft, vatten och förnybar energi vill NitroCapt skapa ett kostnadseffektivt gödningsmedel som är nära till hands för lantbrukaren.
Var ska framtidens gödselmedel komma från?
Vem ska producera dem och vilka hinder finns på vägen mot att ta fram växtnäring med nya och innovativa tekniker? För att få svar på några av de frågorna bjöd AgroÖrebro in några av de företag som har i sin pipeline att producera framtidens gödselmedel här i Sverige.
Flera av företagen som berättade om sina visioner gällande hur de ska producera egen, inhemsk växtnäring, vill göra det genom att ta vara på de restströmmar som går att använda.
Medarrangörer var LRF. Agtech 2030 (numera Agtech Sweden), Vreta Kluster och projektet Cirkulär kraftsamling.
Just nu letar företaget Nitrocapt efter lämpliga platser i Sverige för att bygga en speciell sorts anläggning, som med hjälp av luft, vatten och el ska skapa vad man kallar för ett grönt gödningsmedel. Det går till så att anläggningen fångar upp kväve från luften som man sedan producerar salpetersyra av, sedan tillsätts lite kalk för att få fram kvävegödsel.
– Och beroende på vilken kalkkälla vi har, kan vi nå en helt klimatneutral produkt på sikt, vilket också är målet. I början kommer vi att använda vanlig kalksten vilket redan ger en väldigt stor minskning av utsläppen, säger Adjani Isabelle, affärsutvecklare på Nitrocapt.
Ny typ av process
2016 grundades företaget av vd Gustav Forsberg och Peter Baeling, kemiingenjör. Tillsammans med världsledande forskare från flera olika europeiska länder utvecklade man en ny typ av process, som fått namnet SUNIFIX®, för att tillverka kvävegödsel på elektrisk väg i stället för med fossila råvaror. Idag tillverkas all kvävegödsel med den så kallade Haber-Bosch-processen. Men enligt Nitrocapt är det svårt att ytterligare effektivisera den processen och den är inte lämpad att implementera i mindre skala.
Ska drivas av lokala partners
Teoretiskt har SUNIFIX® potential att sänka energiförbrukningen för att producera samma mängd kväve till en tiondel, men realistiskt till cirka en tredjedel över en tioårsperiod, jämfört med den tidigare processen. Och det går att göra i betydligt mindre anläggningar. Därför tänker Nitrocapt rikta in sig på regional nivå.
– Vi tänker ha lokala fabriker, som vi säljer och som sedan drivs av lokala partners. På sikt finns potential att kunna driva en anläggning utan uppkoppling till elnätet, genom egen lokal elproduktion, i form av exempelvis vindkraftverk. Vi vill förkorta värdekedjan och att det ska produceras närmare slutanvändaren exempelvis genom gödseldistributörerna.
Nyckeln för att ställa om
Nitrocapt räknar med att det skulle krävas 10-15 anläggningar runtom i Sverige för att täcka landets behov av kvävegödsel. Och det krävs inte mycket mark i anspråk för att etablera en fabrik. Men det finns några krav:
– Vi behöver ungefär en halv hektar och tillgång till ca 10 MW uppkoppling. Får vi det kan vi producera gödsel till cirka 50 000-80 000 hektar beroende på dosering, säger Adjani och fortsätter:
– Vi är ekonomiskt attraktiva, på grund av det låga energibehovet och för att vi är oberoende av råvaror producerade långt bort som fossilgas. Vi tror det är nyckeln för att kunna ställa om till förnybara gödningsmedel.