”En försmak på framtiden”
Så beskriver Carin Barrsäter 2023. Ett extremår som bjudit på både torka, skyfall, en sträng vinter och dessutom drabbades familjens företag av afrikansk svinpest, då gården hamnade inom det smittade området och utegrisarna tvingades avlivas.
– Jag tror att det är hög tid för lantbruket att klimatanpassa sig annars får vi det jättesvårt, sa Carin Barrsäter. Hon menade också att mycket mer måste samordnas mellan samhälle och lantbruk när det gäller vattenfrågan för att det ska fungera bra. Foto: Carolina Wahlberg
– Jag känner att 2023 var en försmak på framtiden. Och det är det här vi måste skapa beredskap för, sa Carin Barrsäter från Fallingetorps lantbruk, vid den workshop som anordnades i samband med Smart Farming.
Det är en dag som har arrangerats av Agro Sörmland sedan 2015, där man blandar kunskapsföreläsningar med panelsamtal och workshops där deltagarna får dela erfarenheter med varandra.
– Årets tema är vatten, det är en väldigt angelägen fråga. Jag och Maria Dirke satte faktiskt det här temat innan det börjar regna här i somras. Det är en högaktuell fråga på flera sätt för våra lantbrukare och Agro Sörmland jobbar för att skapa bättre förutsättningar för lantbruksföretag att bedriva sitt företagande, sa Johan Varenius, verksamhetsledare på Agro Sörmland.
Torkan 2018 samt torkan och skyfallen 2023 har satt extremerna på kartan.
– Det är just därför som vi tycker att temat är viktigt. För det handlar inte om det ena eller det andra. Utan det handlar både om för lite och för mycket vatten i jordbrukslandskapet. Som jordbrukare måste du kunna hantera båda två. Vi kan nog vara ganska övertygade om att det här åren kommer att komma allt oftare. De här frågorna de är ganska tunga att ta till sig. Det handlar om stora investeringar och just en sådan här temadag kan då samla kompletterande kunskaper för hur man ska skydda sig mot för lite vatten eller vara förberedd på att det kan komma för mycket vatten också, sa Maria Dirke.
Utveckling och framtid
En av dem som deltog under dagen var Hanna Thelin. Sedan juli 2023 är hon djuransvarig på Lindholms gård i norra Sörmland mellan Eskilstuna och Strängnäs. På gården odlar man spannmål och föder upp dikor.
– Vi pratar väldigt mycket om utveckling och vill att företaget ska gå framåt. Och då är de här tillfällena att få samlas med andra intresserade någonting som lyfter oss som jobbar i primärproduktionen, sa Hanna om dagen.
Från Hagbyberga Säteri i Katrineholms kommun kom Jan Weijber. I företaget har man växtodling på 800 hektar, slaktkycklingproduktion, energiproduktion och skogsbruk.
– Dikning är vår stora grej, vi dikar mycket för att få upp skördarna. Vi ser en enorm potential i dikningen. Jag tror att hela Sverige ligger efter med dikning. Jag är helt övertygad om att 70 procent av svenska jordbruket behöver täckdikas, sa Jan.
Avleda och behålla
Nöten att knäcka är hur man på sin gård både ska kunna hantera för lite och för mycket vatten. Under workshopen pratades det bland annat om vikten av investering i bevattning för att kunna rädda bete och foder, reglerad dränering, om framtidens bevattning är nergrävd och om målet att få en balans mellan att avleda och behålla vattnet.
– Vi tackade ja till möjligheten att komma hit och lära oss mer om vatten i jordbruk. Förmiddagen har varit givande. Det är mycket lektorer och intressanta människor här så jag försöker ta in så mycket kunskap som möjligt, sa Louisa von Krusenstierna. Från vänster: Nils Klerdahl, Carl Larsson, Erik Klerdahl, Louisa von Krusenstierna, Alice Augustsson och Christian Lindqvist.