”Vi ska öka vårt värde och avkastningen till våra medlemmar”

Lantmännens koncernchef Magnus Kagevik ger sin syn på verksamheten under förra året, i en intervju med Jordbruksaktuellt. Och berättar hur han ser på koncernens framtida utveckling. 

– Jag brukar likna Lantmännen vid ett träd. Lantbruksdivisionen är rotsystemet som bygger upp allt vi gör, utan rötterna klarar sig inte trädet. Stammen är vår spannmålsaffär där värdet på spannmålen växer från råvara till kvarn och bageri. En värdekedja som ökar intäkten för spannmålen. Trädkronan utgörs av portföljbolagen som ger oss finansiell stabilitet, minskar koncernens risker och inte är väderberoende på samma sätt som våra rötter och stam. Ett exempel på bolag som inte är väderberoende är vår försäljning av Volvos entreprenadmaskiner, säger Magnus Kagevik, vd och koncernchef Lantmännen och fortsätter:

– Vårt mål är att öka värdet av vår verksamhet och avkastningen till Lantmännens medlemmar. Och det gör vi genom att vi växer trädet symmetriskt med en stabil utveckling över tid. 

Enligt Magnus sker tillväxten inom industrin och internationell verksamhet. 60 procent av Lantmännens rörelseresultat skapas i de industriella verksamheterna.

Stark Soliditet

– Det är viktigt med en stark soliditet för Lantmännen eftersom vi inte kan räkna med att gå ut till våra medlemmar för kapitaltillskott.

Lantmännens styrelse har satt som mål att soliditeten ska vara över 40 procent. Vid utgången av 2023 låg den på 46,4 procent. Samtidigt gör en hög soliditet det lite kämpigare att nå avkastningskraven på det egna kapitalet.

– Vi får jobba lite hårdare för att nå avkastningsmålen när soliditeten är hög, säger Magnus. En fördel med en hög soliditet är att det ger oss möjlighet att agera på marknaden om det dyker upp intressanta affärer.

HKScan ska ge avkastning

I slutet av förra året blev det klart att Lanmännen köper HKScans svenska verksamhet. Magnus konstaterar att HKScans svenska verksamhet är viktig för svenskt lantbruk och många av Lantmännens medlemmar. Som en stark ägare tror han att Lantmännen kan vara med och utveckla verksamheten och stärka den svenska animalieproduktionen. 

– Vi har bra förutsättningar i Sverige för att öka vår köttproduktion, och vi måste kunna satsa för att vara konkurrenskraftiga. Växer den svenska anmimalieproduktionen gynnar det också handeln med spannmål och foder. Vår investering i HKScan ska generera avkastning till medlemmarna, säger Magnus.  

Utöver investering i HKScan Sverige äger Lantmännen 10 procent av aktierna i kycklingföretaget Scandi Standard som bland annat äger Kronfågel.

Lämnat Ryssland

Under 2023 har Lantmännen sålt sin ryska verksamhet som omfattade två bagerier för hamburgerbröd och knäckebröd. Verksamheten i Ryssland separerades och avgränsades från resten av koncernen i mars 2022. Försäljningen drog sedan ut på tiden och slutfördes i höstas.

Att lämna den ryska verksamheten har kostat Lantmännen 885 miljoner kronor i nedskrivningar under de två senaste åren. Varav 500 miljoner togs 2022 och resten i fjol.

– Att lämna den ryska verksamheten var tråkigt men nödvändigt, konstaterar Magnus. Vi kan bara beklaga att det drog ut på tiden men det var en omständlig process som till största del låg utanför vår kontroll.

Betalningsvilja

– Vi har allt från växtförädling till högförädlade livsmedel. Vi kan koppla alla delar i värdekedjan och har en tydlig hållbarhetsprofil, vilket gör oss till en attraktiv partner med det fokus som samhället nu sätter på hållbarhet.

En del av Lantmännens hållbarhetsarbete är processen med att skapa en helt fossilfri värdekedja inklusive fossilfri gödning.

– Konsumenter och kunder måste se värdet och vilja betala för det. När den viljan finns ska vi kunna leverera det, utlovar Magnus.

Enligt honom är det extra tydligt på den svenska marknaden att kunderna har fått det tuffare och väljer med plånboken. Men den långsiktiga trenden är ett ökat intresse och betalningsvilja för maten.

Måste bli lönsamt

Lantmännen Maskin har under flera år haft problem med lönsamheten. Det justerade rörelseresultatet för Lantmännen Maskin 2023 är en förlust på 7 miljoner. Utöver det gör man också nedskrivningar i maskinhandeln med totalt 270 miljoner kronor, varav 155 miljoner avser omvärdering av lager, 102 miljoner en strukturreserv och 13 miljoner en nedskrivning.

– Maskinmarknaden har gått ner över lag i Sverige under året, och vi har brottats med lönsamheten i maskinaffären under flera år, konstaterar Magnus. Vi har många bra anläggningar och duktiga medarbetare men vi måste öka lönsamheten och bli konkurrenskraftiga. Nedskrivningarna och det omvärderade lagret är en del av processen framåt.

Ger fel signal

Lantmännen har en god lönsamhet inom sin Energidivision men har tappat i vinst jämfört med 2022. Nedgången förklaras framför allt med en kraftig nedgång för etanolpriset. Lägre spannmålspris kompenserar en del av affären medan lägre etanol och foderpriser pressar ned den.

– En stor del av vår etanol­produktion går på export så regeringens sänkning av reduktionsplikten och inblandningen av etanol i bensinen drabbar oss inte särskilt hårt. Dock skickar det beslutet fel signaler. När reduktionsplikten sänks ökar de svenska koldioxidutsläppen från transportsektorn, för att kompensera den ökningen kommer man att titta på andra sektor. Vår farhåga är att jord och skog kan komma att hamna i blickfånget och åläggas krav för att kompensera de ökade koldioxidutsläppen.

”Man kan inte äta kullager”

För en av Sveriges största livsmedelsproducenter är det av stort intresse att den svenska beredskapen har hamnat i fokus.

– Vi importerar 50 procent av våra livsmedel och allt fler kommer till insikt att vi inte kommer att kunna äta kullager vid en internationell kris som påverkas Sverige, konstaterar Magnus. 

För att kunna förbättra den svenska livsmedels­säkerheten så behöver beredskapen för jordbrukets insatsmedel öka.

– Vi måste jobba mer med vår livsmedelssäkerhet. Sverige och Danmark är de enda som inte har en inhemsk produktion av gödning i EU. Tillgången på gödning och drivmedel är en förutsättning för att klara livsmedelsförsörjningen i en krissituation, avslutar Magnus. ­