Ung i lantbruket – Ny generation på Tåkerngrönt

För ett år sedan tog Arvid Ektander över Tåkerngrönt efter sin pappa Göran. Första året innehöll en del utmaningar men Arvid är trots allt nöjd med året och menar att det var lärorikt. 

Även om Arvid Ektander föddes in i lantbruket och alltid varit intresserad har det inte varit en självklarhet att han skulle driva just sin föräldragård utanför Väderstad i Östergötland.  

– Men jag har alltid varit inställd på att jag vill driva eget företag och att jag gärna arbetar inom lantbruksnäringen, säger han. 

2015-2020 läste Arvid på Ultuna till agronom med inriktning ekonomi. 

– Under de åren träffade jag min fästmö. Hon är uppväxt på en gård utanför Ystad. Så efter examen hamnade vi faktiskt där nere och drev hennes familjegård under ett par år. Men sedan efter många om och men så tog vi beslutet att flytta upp till Östergötland och i stället ta över produktionen efter min pappa. 

Hur kom det sig?

– Sanningen är att det är väldigt dyrt att genomföra generationsskiften i dag med höga markpriser gentemot avkastningsnivåer så vi upplevde att det blev för dyrt i Skåne. Här i Östergötland har vi ingen växtodling så därför är det inte så mycket bundet kapital, vilket förenklar vid generationsskifte. Det är en av anledningarna till att vi valde att ta det steget. 

Lite i taget

I januari 2023 tog Arvid över produktionen efter sin pappa. Arvid har även två systrar, men de är inte intresserade av gården. 

– Jag har köpt bolaget och jag diskuterar med banken om att köpa en av gårdarna. Planen är att genomföra ett generationsskifte på den andra gården lite senare. I dessa tider känner jag inte att vi behöver göra allting på en gång, berättar Arvid.

Det finns tre produktionsinriktningar; uppfödning av föräldradjur till slaktkycklingar, äggproduktion och växthus med ekologiska gurkor. 

Hur kändes det att ta över företaget?

– Det var spännande, för pappa hade en del problem i slutet av sin verksamma tid med gurkorna. Vi hade problem med den inköpta KRAV-gödningen, då det fanns spår av kem i den. Gurkplantorna tog mycket skada av det. Under flera års tid ändrade pappa på olika faktorer för att finna problemet och när det uppdagades blev responsen från företaget som säljer gödningen att det inte stämde, trots analyser som bevisade motsatsen. 

Men Arvid valde ändå att köra på med ekologisk slanggurka. 

– Bland annat för att jag skulle vara ensam i Sverige om att odla ekologisk slanggurka i större produktion. Det fanns en bra potential att kunna få en fin marknadsandel och vi har sedan länge en bra relation med Ica. 

Men utmaningen kring växtnäringen fanns kvar. 

– Då gick jag tillbaka till steg ett som pappa gjorde när han byggde växthusen, att ha större fokus på hönsgödseln som en viktig pusselbit i växtnäringsstrategin. Så med hjälp av rådgivare och många analyser har jag nu lyckats bilda ett nytt recept där hönsgödseln är den största delen tillsammans med hemoglobin och benmjöl, förklarar Arvid. 

Förra året var i stort sett ett enda stort försök. Men det gick bra och nu spinner de vidare på samma koncept och Arvid känner sig ganska trygg med driften. 

Finns det andra utmaningar?

– Om jag ska säga något som jag hade väldiga bekymmer med förra året så kan jag uttrycka det i versaler och det är PERSONAL. Det är jättesvårt! Det är svårt för alla branscher. Men det blir inte enklare när jag har en produktion där mängden personal behövs under säsong. 

I företaget har man under 20 års tid samarbetat med JUF - Jordbrukare-ungdomens förbund, de bistår med studenter från hela världen. Tidigare har studenterna kommit från Ukraina i många år, men där har kriget satt stopp. Nu har man praktikanter i form av studenter från Afrika.   

– De är jätteduktiga, bra på språk och intresserade av att lära sig. Men det stora problemet är att det tar väldigt lång tid för Migrationsverket med arbetsvisum. Så det blir väldigt svårplanerat. 

Förra året var det väldigt jobbigt och de fick faktiskt stå över en omplantering och förlorade en del pengar på grund av personalbrist. 

Hur ser det ut i år?

– Nu känns det bättre. Förra året blev det lite moment 22, eftersom produktionen hade legat nere ett år efter att pappa slutade, så var all personal förutom förmannen ny. Så det blev som en nystart med personalbyten. Man jobbar annars alltid två säsonger, där hälften av styrkan brukar komma tillbaka och lära upp de nya. Nu har jag några grabbar som är tillbaka från förra året så det känns bra. Det känns stabilare i år, men man kan aldrig vara helt trygg när det gäller personal.  

Vad har du för planer framåt?

– Det här året kommer jag fokusera mycket på att finslipa delar som jag såg förbättringspotential i förra året. Arbeta för att maximera skörd / m ² i växthusen. Försöka få bra effektivitet med personal som känner att de är involverade i processen och gläds åt arbetet, säger Arvid och fortsätter:

– Jag tycker att äggproduktionen är väldigt intressant. Den är rolig att hålla på med! Jag ska sätta in en ny kull om några veckor och det blir min första egna kull. Så det ska bli kul med en nystart där och vara med från början och påverka hur det går. En nyhet för året är att vi i detta nu håller på att bygga en gårdsbutik som kommer öppna framåt våren. 

Vad är det bästa med svenskt lantbruk?

–  Vi är väldigt duktiga på att producera på ett hållbart vis i Sverige. I vårt företag exempelvis har vi nyttjat fossilfri uppvärmning sedan 1990. Det började med en halmpanna. Det var egentligen grunden till att pappa byggde växthus. Han hade en halmpanna till hönshuset och hade värme till övers som han ville nyttja på något sätt. Sedan tog det inte lång tid innan den halmpannan var för liten, då fick han köpa en större. 2010 byggde vi ut 200 procent så då behövde vi säkra värmeförsörjningen och då installerade vi en flispanna där vi endast använder spannmålsavrens.

Vad tror du om framtiden för din nisch?

– Jag tror på en ljus framtid för svenskodlade grönsaker och även ekologiska. Det går att producera på ett väldigt bra sätt utan att vara beroende av import av insatsvaror. Det finns en stor marknad som är tillgänglig så länge handeln vågar välja bort import. Men i dagsläget kan det vara väldigt svårt ibland att konkurrera med importerade grönsaker, säger Arvid och fortsätter:

– På äggsidan är det ljust just nu på grund av en bristsituation, men jag vågar inte säga någonting om framtiden. Det har ju visat sig att vi är ganska sårbara med den typen av stordriftsproduktion som finns i landet. Och jag tror inte på det konceptet. Det som blir spännande nu framåt är vad som händer när det är full drift i Sverige igen och vi även ska försöka slänga ut importägg som finns i landet. Det är upp till handeln att hjälpa till där. Men det har visat sig vara problematiskt historiskt. 

Hur tror du man kan locka fler unga in i branschen?

– Jag tror att det finns intresse bland yngre, problemet kan vara att det finns en stor barriär för att ta sig in i branschen. Markpriserna stämmer inte överens med avkastningsnivåerna. Det ställer stora krav på den som vill satsa. Risken på sikt är att fler gårdar ägs av personer som ser det som en investering och sedan arrenderar ut, det kan bli förödande för gårdarnas utveckling. Förhoppningsvis har jag fel! 

Vad har du för framtidsdrömmar?

– Jag försöker att inte kolla allt för långt bort i horisonten. Jag är inställd på att köra järnet med det jag håller på med nu i åtminstone tio år. Jag kommer försöka göra det så bra jag bara kan med hjälp av min fästmö, kollegor och familjen. Sen får vi se var det leder.