”Det har aldrig varit svårare att vara lantbrukare, men heller aldrig roligare”
Roland Höckert driver Godegården. De senaste två åren har han i stor skala använt sig av regenerativa jordbruksmetoder i växtodlingen på gården som ligger på Varaslätten med bas i Järpås.
– Till exempel om jag bedömer att det inte går att så i ytan. Att det är för mycket kvickrot, halmrester eller sådant som ställer till det i såmaskinen. Man ser ganska snart om det kommer att bli ett bra såbruk eller inte. Blir det inte det, då måste vi ta till någonting så vi får rätt fröplacering, säger Roland. Foto: Isabella Odmark
Vad är regenerativt jordbruk enligt dig?
– Det handlar om att man vill hålla marken grön så många dagar som möjligt per år. Det är grunden för att det ska vara regenerativt. Sedan tror jag att det ska vara en mångfald i det gröna, med flera olika växtfamiljer i det gröna växttäcket.
Hur länge har du jobbat enligt den här modellen?
– Jag fick höra talas om det här 2018, sedan började jag i liten skala 2019. Men det är först de två sista åren som jag har jobbat med det i stor skala.
Varför vill du jobba med det här?
– Jag har inte sett några förbättringar de senaste 70 åren vad gäller jordhälsan, när det kommer till sättet som vi är lärda att jobba efter. Det har varit oförändrade mullhalter i stort sett, med de problem som kommer med det. Så när jag fick höra talas om de här tankarna och idéerna tyckte jag att det lät spännande. Att hålla på med ekologiskt och köra plöjningsfritt ska ju inte gå, tänkte jag 2018. Men samtidigt blev jag nyfiken på att se om det trots allt inte kunde funka.
Fungerar det?
– Det kan jag inte säga ännu, två år är ingen tid. Men jag tänker fortsätta.
Hur tillämpar du det på din gård?
– Först handlar det om att lära känna jorden och genom analys ta reda på om det finns balans eller obalans av näringsämnena i jorden. En jord kan bara hålla ett visst antal katjoner till exempel och om man övergödslar kommer man tränga undan andra joner. Då handlar det om att få balans på näringsämnena. Om man har obalans så ska man sedan identifiera den och se hur man kan jobba för en förbättring.
– Nästa steg som vi tror på, handlar om det gröna växtriket och hur man hanterar det. Vi vill helst inte att den gröna växtnäringen ska förruttna och förbrännas. Utan vi vill använda den som växtnäring och behålla den till jorden. Det är det som man kallar för ytkompostering. Då vill man att mikrolivet i marken ska ta hand om de växtrester som finns på ytan och dra ner det i jorden.
Använder du någon typ av jordbearbetning?
– Vi använder alltid en väldigt ytlig bearbetning där vi bara vill kapa tillväxtpunkten så vi dödar det som växer. Det är en del i komposteringen så den ska sätta igång. Sedan försöker vi även göra en form av djupluckring så att vi spräcker ner på djupet. Det gör vi när det är tjänligt. Men måste jag plöja så plöjer jag. Det är inte heligt, utan då gör jag det.
När till exempel?
– Om inte ytkomposteringen har fungerat tillräckligt bra då måste vi ta fram någon annan åtgärd så det går att etablera en ny gröda.
Nästa steg i metoden är att analysera växten och det faktiska upptaget.
– Ser vi att växten har obalanser så försöker vi att bladgödsla efter näringsämnena som saknas. För om inte växten växer så kan det inte bildas någon energi ner till marken. Då spelar det ingen roll hur jag jobbar. Så grunden är att det växer så mycket som möjligt.
Vad är fördelarna med regenerativt jordbruk?
– Om man vill förbättra markhälsan så att vi får en jord som har högre infiltration, högre bördighet och har en minskad risk för jorderosion så har jag inte sett att de andra metoderna som vi har tillämpat i 70 år har fungerat. Men har de tyska, holländska och danska bönderna som håller på med det här rätt, då är det värt att försöka med det här.
Vad är utmaningarna?
– Det är att maskinerna, framförallt såmaskiner och harvar, inte är utvecklade för växtrester på ytan. Alla såmaskiner är utvecklade för att jobba på barjord. Så det är ett dilemma. Nästa dilemma är när man får täta bottengrödor. Tröskor är gjorda för att hantera ett torrt material och när man då sår in mycket grönt material så får man mer problem i själva skördearbetet.
Problemen har framförts av många till maskinfirmorna menar Roland, som hoppas på en utveckling på maskinsidan framöver.
Hur ser du på framtiden för regenerativt lantbruk?
– Jag tycker det är spännande och roligt. Jag säger som Mikael Gilbertsson på Stjernsunds gård ”Det har aldrig varit svårare att vara lantbrukare men heller aldrig roligare”.
I bolaget finns förutom en Kravcertifierad växtodling på cirka 570 hektar, värphöns och en fårbesättning på 100 tackor. Fåren är delaktiga i odlingen.
– Det är väldigt roligt att använda fåren som en del av ekosystemet och att de får vara en del av växtodlingen. Vi använder dem i våra grödor när vi vill ha hjälp att plocka bort ogräs. Man släpper ut dem när man vet att de kommer välja ogräset och inte grödan. Det är väldigt effektivt.
Hur ser det ut inför vårbruket på din gård?
– Vi kör samma grödor som vanligt. Och vi ska förfina de tekniker och metoder som vi kört nu. Den stora utmaningen blir väl att hantera höstens körskador.
Godegården
Vem: Roland Höckert ägare och vd
Var: Järpås utanför Lidköping
Vad: Verksamheten består av tre företag som är integrerade i varandra. Godegården producerar spannmål, bönor, ärter och fröer. Det som inte förädlas på Erska Seed till utsäde eller livsmedel blir foder till hönsen på Stensjö Ägg. All gödsel från hönsen transporteras sedan tillbaka till Godegården och cirkeln sluts.
Källa: Godegården.se
- Analysera jorden
- Hålla marken täckt med grön biomassa under hela året
- Flatkompostering
- Mikrobiologisk processtyrning
- Plantvitalisering
Källa: Godegården.se