Snokar klarar vintern sämre i varmare klimat

Snokarna har gynnats av längre och varmare somrar, men klarar vinteröverlevnaden sämre utan isolerande snötäcke.

Snokarna i Sverige verkar gynnas av de längre och varmare somrarna, men inte lika mycket av de mildare vintrarna. Foto: Simon Kärvemo

En ny studie ledd av SLU ger en blandad bild av hur klimatförändringarna påverkar de svenska snokarna. Det skriver SLU i ett pressmeddelande. Snokarna i Sverige är världens nordligaste äggläggande reptiler. Och enligt studien har snokarna gynnats av de lägre och varmare somrar. Bland annat har de blivit längre under de senaste 60 åren, hanarna cirka fem centimeter och honorna cirka sju centimeter. Men snokarna har också lagt på sig mer hull. Dagens snokar hinner nämligen äta mer, eftersom de numera kommer ut från sin vinterdvala i genomsnitt tio dagar tidigare än de gjorde för omkring 60 år sedan.

Mildare vintrar

Men studien visar också att snokarnas vinteröverlevnaden minskat, särskilt under de senaste decennierna. Forskarna tror att det beror på mildare vintrar med ett mindre isolerande snötäcke. Enligt studien verkade ett snötäcke på mindre än 15 centimeter kunna påverka snokarna negativt.

Simon Kärvemo, är forskare vid SLU och den som har lett studien. Foto: Privat

– Det är alarmerande att vinteröverlevnaden över åren har minskat. Särskilt som snokarna generellt sett var i bättre form efter sommaren och därför borde haft större chans att klara vintern. Vår tolkning är att de negativa effekterna av ett ändrat klimat numera överväger de positiva effekterna av bättre kroppskondition och överlevnad från sommarsäsongen, säger Simon Kärvemo, forskare vid SLU som har lett studien.

Reptiler extra viktiga

För att kunna jämföra hur klimatförändringarna påverkat snokarna har forskarna gått igenom snokdata från 68 år tillbaka. Enligt SLU är reptiler särskilt viktiga för att ge en bild av hur klimatförändringarna kan påverka djurlivet.

– Reptiler är särskilt lämpliga när man undersöker effekter av ett varmare klimat eftersom såväl fortplantning, utseende som beteende påverkas mycket av temperaturen. Därför kan de ge oss tidiga signaler på hur ett varmare klimat kommer att påverka faunan. Såvitt vi vet finns det ingen tidigare studie av en reptil i ett tempererat klimat som visar ett så tydligt samband mellan överlevnad och övervintring, än mindre en studie som visar ett kritiskt tröskelvärde för skyddande snödjup, säger Simon.

Samlade in snokdata

Studien bygger på en ovanligt lång serie med data som kom från en intendent vid Naturhistoriska riksmuseet, Carl Edelstam. Varje år från 1942 fram till 2009 samlade han in data om snokar. Carl Edelstam fångade snokar, märkte dem och noterade till exempel längd, deras unika bukmönster och beteende innan han släppte dem igen. Eftersom man kan känna igen varje snokindivid på dess bukmönster om den återfångas går det att uppskatta överlevnaden, men också hur stor populationen är. När Edelstam dog 2016 kontaktade hans familj forskarna och undrade om de var intresserade av de insamlade uppgifterna om snokarna.

– De överlämnade ett 30-tal pärmar med handskrivna journaler. För oss var det fantastiskt att få tillgång till en sådan dataserie med konsekvent insamlat material under så många år. Det är väldigt ovanligt, inte minst för ryggradsdjur, berättar Simon Kärvemo.

Källa: SLU

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 25 mars 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem är politikernas bästa vän?

Krönika: Höj självförsörjandegraden, öka beredskapen, stärk livsmedelsförsörjningen! Förslagen om hur detta kan göras är många, men på andra sidan av samma mynt exploateras mark årligen. Det är förvisso ett annat tema på krönika än det jag tänkt, men det knyter an till ämnet. Vem är politikernas bästa vän? Vad jag förstår ska aktuella kapitel i miljöbalken utredas och förhoppningsvis leda mot ett starkare skydd av jord- och skogsbruksmark. Då kan markägare förhoppningsvis slippa årsvisa tvister mot maktgalna bolag som yrkar på att de ska tillgodose väsentliga samhällsintressen. Vad är det, om det inte är att skydda den brukbara mark som finns?

 

Kommentera