Gemensam klimatberäkningsmetod för livsmedelsbranschen

Metoden är tänkt att förenkla jämförelser och främja öppenheten kring livsmedels klimatpåverkan. Det skriver branschorganisationen Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel.

Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen och Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel berättar om den nya klimatberäkningsmetoden som de menar kommer skapa, bland annat, transparens och samsyn. Foto: Livsmedelsföretagen/Svensk Dagligvaruhandel

Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandeln har kommit överens om en klimatberäkningsmetod för livsmedelsbranschen. I ett pressmeddelande skriver de att den gemensamma modellen ”skapar möjligheter att stärka hållbarhetsarbetet, bidrar till samsyn kring beräkningar av en produkts klimatpåverkan och ger incitament för omställning.”

Ska ge producenten incitament

De hållbarhetsberäkningar för livsmedel som görs i Sverige idag, baseras på olika data och beräknas utifrån olika metoder. Men under de senaste tre åren har Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandeln arbetat med att sätta upp gemensamma regler för hur man räknar fram en produkts klimatavtryck. De menar på att en enhetlig metod ger producenterna incitament att minska sina klimatavtryck och bättre förutsättningar att påverka agerandet i inköpsled.

– Både livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln arbetar sedan många år intensivt med att minimera sin hållbarhetspåverkan. Men en förutsättning för att det här arbetet ska få konkret genomslag i form av minskad klimatpåverkan är att vi har tillgång till enkel och tydlig information om olika livsmedels klimatavtryck. Vi är övertygade om att vår branschgemensamma beräkningsmetod kommer vara till stor nytta för konsumenter, klimat och svensk livsmedelsproduktion, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.

Transparent och gemensam information

En målsättning med det gemensamma systemet är enligt de båda organisationerna att komma till rätta med risken att olika aktörer använder olika metoder för att beräkna klimatavtryck, vilket kan få konsekvensen att samma produkt kan få olika avtryck. Ambitionen har varit att ta fram en transparent och gemensam information för livsmedlens klimatpåverkan.

– Det är självklart att man måste jämföra äpplen med äpplen. Men för livsmedelsbranschen har det tidigare inte varit möjligt då alla räknat produktens klimatavtryck på olika sätt. Nu skapar vi möjligheten för branschen att tillsammans göra det tydligt, effektivt och vägledande. Att mäta på samma sätt är en bra start för att åstadkomma förändring, säger Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel.

Underlagsrapport från RISE

Den framtagna klimatberäkningsmetodiken bygger på en underlagsrapport om metodik och standarder för beräkning av klimatavtryck på livsmedelsprodukter som RISE tog fram på uppdrag av Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel, våren 2023 (RISE, 2023). En arbetsgrupp bestående av representanter från Lantmännen, Kavli, Arla, Orkla, Arvid Nordquist, Nestlé, ICA, Coop och Axfood har deltagit i arbetet. Livsmedelsföretagens Hållbarhetsnätverk och Svensk Dagligvaruhandels Hållbarhetsråd har agerat referensgrupp, och löpande avstämningar har också gjorts med bland andra WWF, Agronod och GS1.

Källa: Livsmedelsföretagen 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 25 mars 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem är politikernas bästa vän?

Krönika: Höj självförsörjandegraden, öka beredskapen, stärk livsmedelsförsörjningen! Förslagen om hur detta kan göras är många, men på andra sidan av samma mynt exploateras mark årligen. Det är förvisso ett annat tema på krönika än det jag tänkt, men det knyter an till ämnet. Vem är politikernas bästa vän? Vad jag förstår ska aktuella kapitel i miljöbalken utredas och förhoppningsvis leda mot ett starkare skydd av jord- och skogsbruksmark. Då kan markägare förhoppningsvis slippa årsvisa tvister mot maktgalna bolag som yrkar på att de ska tillgodose väsentliga samhällsintressen. Vad är det, om det inte är att skydda den brukbara mark som finns?

 

Kommentera