Ansvarsfull användning av växtskydd är allas intresse

Krönika: Nyligen har vi i media hört talas om det nya EU-förslaget Sustainable Use Regulation (SUR) som skulle reglera användningen av bekämpningsmedel. Första meningen av förslaget är ”minska användandet av bekämpningsmedel”.

Nu blev förslaget tillbakadraget men utgångspunkten är tydlig. Just användandet av kem är för högt enligt EU.

I min krönika från 2023 som också handlade om växtskydd så nämner jag att det finns ett bredare perspektiv på användningen av bekämpningsmedel, i Sverige använder vi oss redan i dag av IPM (Integrerat Växtskydd) som jag tror hade varit tillräckligt för att nå EU:s mål gällande kemikalieanvändning utan att nödvändigtvis skapa nya förslag och regelverk.

IPM:s ledord är:

• Förebygg
• Bevaka
• Behovsanpassa
• Följ upp

Dessa punkter kan tolkas på många olika sätt, till exempel kan man använda sig av så- och bearbetningstidpunkt för att förebygga uppkomsten av ogräs. Däremot är säsongsfönstren för oss i Sverige begränsade vilket gör att det inte blir speciellt effektivt att försöka justera tidpunkterna för sådd och bearbetning, då vi helt enkelt inte har så många datum att välja emellan.

Istället för att manuellt eller analogt försöka tillämpa IPM inom sin växtodling finns det flera tekniska lösningar som kan bidra på ett mera effektivt sätt.

Till exempel kan man förebygga bland annat genom att se till att ha en jämn gröda, vilket kan uppnås med målstyrd utsädesgiva utefter jordart. Framförallt i Sverige är detta ett mycket mer effektivt sätt att uppnå rätt plantbestånd som i sin tur förebygger förekomsten av ogräs. Inte bara är detta effektivt inom ekologisk odling utan det är dessutom väldigt effektivt inom konventionell odling för att förebygga stor förekomst av ogräs, vilket innebär en lägre användning av bekämpningsmedel.

Jag tror inte det är sista gången vi ser att EU vill fortsätta reglera användandet av bekämpningsmedel, och det är inte fel. Det kommer istället bidra till att lantbrukare såväl som tillverkare av kemikalier och teknik så som sprutor kommer att jobba för att skapa mera effektiva produkter.

Däremot är förutsättningarna olika beroende på var i EU som växtodlingen bedrivs. Just i Sverige har vi väldigt små fönster för insatser, vilket innebär att de insatser vi gör måste vara effektiva och korrekta. Korrekt genomförda insatser grundade på rätt information kommer inte bara bidra till högre avkastning, utan även ett mer effektivt användande av bekämpningsmedel såväl som kemikalier och andra insatsvaror överlag.

För att uppnå detta krävs givetvis investeringar. Men eftersom just användandet av insatsvaror påverkar befolkning och natur överlag och inte bara lantbrukare, borde det då vara EU:s ansvar att kunna skapa de förutsättningar som behövs för att nå det slutgiltiga målet med behovsanpassade insatser i fält. Det bland annat genom ekonomiska bidrag, men även genom draghjälp i form av reklamkampanjer och utbildningsmaterial så att allmänheten förstår att det är behovsanpassade insatser vi utför.

Det slutgiltiga målet måste vara så hög matproduktion på så liten yta som möjligt, med minsta möjliga klimatpåverkan. Jag tror att vi med teknikens hjälp kan nå detta, men det är just ”vi:et” som saknas, just nu ligger ansvaret på en den enskilda lantbrukaren. Det tycker jag är fel då vi arbetar mot ett gemensamt mål.

Viktor Liedberg
Agrotekniker och Teamledare för teknisk support och utveckling på Axima