Svårt att säga om utvecklingen går i rätt riktning

En uppföljning av Livsmedelsstrategin visar att utvecklingen inom livsmedelskedjan går både framåt och bakåt.

Den senaste uppföljningen av livsmedelsstrategin visar utvecklingen i livsmedelskedjan mellan 2016–2021. Från resultatet av uppföljningen går det enligt Jordbruksverket inte att dra några slutsatser om huruvida den totala utvecklingen av livsmedelskedjan går i rätt riktning när det kommer till lönsamhet, konkurrenskraft eller produktion.

Men enligt Jordbruksverket finns det delar av kedjan som går åt rätt håll, men det finns även delar där utvecklingen går i motsatt riktning. Och myndigheten bedömer dessutom att inget av de miljömål som är särskilt relevanta för livsmedelsstrategin är möjliga att nå till 2030. 

– Eftersom livsmedelskedjan genomgått stora förändringar sedan den nuvarande livsmedelsstrategin beslutades 2017 ger uppföljningarna mycket viktiga kunskapsunderlag – inte minst till det pågående arbetet med livsmedelsstrategin 2.0, säger Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör i ett pressmeddelande.

Rapporten visar bland annat att antalet företag ökat inom livsmedelsindutrin och restaurangledet. Samtidigt har företagen i primärproduktionen minskat. Den snabba strukturomvandling som sker i det ledet, där andelen små och medelstora företag minskar samtidigt som andelen stora företag ökar, är en av förklaringarna till detta. 

– Lönsamheten i primärproduktionen är en utmaning och utvecklingen har sedan livsmedelsstrategin beslutades präglats av yttre omständigheter. Några exempel är torkan 2018, pandemin 2020, inflationen och de kraftiga prisökningarna generellt de senaste åren, men framför allt de på energi och insatsvaror, säger Elice Fällström, miljöekonomisk utredare och projektledare för arbetet.

Företagen inom livsmedelskedjan och de ekosystem som kedjan samspelar med behöver bli bättre rustade för att hantera och anpassa sig efter oförutsedda händelser och yttre faktorer.

– Lönsamhet är en förutsättning för att företagen ska kunna hantera akuta kriser och investera i åtgärder som bidrar till minskad sårbarhet, säger Christina Nordin.