Eget försök med biostimulanter

Förra året testade Roberth Kihlin på Hallstaberg att använda biostimulanter i delar av växtodlingen. Även om man såg en del förbättringar, vill Roberth nu testa i större skala med förhoppningen att årets förutsättningar ska vara bättre för att se om det är något att satsa på.

Roberth Kihlin driver gården som ligger mellan Västerås och Enköping tillsammans med sin bror Gustaf. Den egna växtodlingen består av drygt 530 hektar. Sedan har de 240 hektar till som de sköter åt andra genom ett entreprenadföretag. Den största grödan är höstvete, sedan odlas även malt till whiskey, höstraps, foderärtor och lite vårvete. Och rätt mycket vall till köttdjuren på gården. 

Under 2023 var Roberth en del i BASF:s projekt ”Follow a farmer” (läs mer på sidan 6-7). Och det var i och med det som han testade biostimulanter i växtodlingen. Han testade då BASF:s Azoto power som man blandar med vatten och kör ut med sprutan samt Lantmännens flytande Stimplex i höstvete och i maltkorn. 

– Biostimulanter ska leda till en bättre fotosyntes, bättre näringsupptag, rotutveckling och större gröna blad. Man säger att det även kan skydda mot väderstress. Och det är väl så att ju bättre en gröda mår, desto mer tålig är den för värme eller väta. Ju bättre rotsystem den har, och ju starkare grödan är med flaggblad och grönmassa, ju bättre är det. 

Vad fick du för resultat 2023?

– I maltkornet gav Azoto power från BASF en liten svag skördeökning. Med Stimplex var det ingen skillnad alls. Och i höstvetet gav Stimplex en god skördeförbättring och Azoto power en liten skördeförbättring, berättar Roberth.

Men han trycker på att i och med vädret 2023 kan han inte ta säsongen som en bra referens när det kommer till användning av biostimulanter. Därför har han planer på att testa i större skala i år. 

– Jag ska lägga ett drag med sprutan, där jag bara har ogräspreparat. Sedan ett drag med ogräspreparat och Azoto Power, ett drag med ogräspreparat och Stimplex och ett drag med ogräspreparat och en produkt från Timac Agro i höstvete och vårvete, säger Roberth och fortsätter:

– Sedan ska jag tröska en sträcka på mellan 500 - 900 meter, ta vattenhalter och väga skörden ur de olika rutorna. Och se vad det blir för utslag. Det kommer ta lite tid och energi att jobba med det här. Men det får jag ta. Jag har ju ingen aning om det här är bra eller inte, innan jag testar i större skala. 

Just att man kan blanda och köra ut biostimulanterna med växtskyddssprutan är viktigt för Roberth för att det ska kännas ekonomiskt försvarbart. 

– Jag har sagt att jag bara ska använda de biostimulanter som jag kan applicera i sprutan tillsammans med en ogräspreparatkörning. Jag tänker inte köra en extra vända med biostimulanter. 

Vad tror du om biostimulanter framöver?

–  De som jobbar med det här tycker ju att det är mycket prat om det här. Men jag hör extremt lite från mina kollegor. Det är väldigt få som vet om det här kan jag säga. 

Att det finns väldigt lite försök i Sverige, hjälper inte direkt till när det kommer till kunskapsspridning i ämnet.  

– Men jag är intresserad och är det här bra då vill jag ju nyttja det här själv för att få en bättre fart i min odling. Och är det inte bra så ska jag strunta i det här. Så jag gör det här försöket i år framförallt för min egen del. 

Men Roberth säger att om någon av tillverkarna eller någon rådgivare vill vara med på hörn i försöket är de välkomna att höra av sig.

Vad hoppas du av odlingssäsongen 2024?

– Ska det bli sämre än 23 har vi ett jättebekymmer i vår näring. Man hoppas ju alltid att det ska bli bra. Det hoppas man varenda vår. Jag behöver inte ha rekordår. Men om man får önska någonting så vill jag ha ett bra vårbruk och en bra växtodlingssäsong. Framförallt vill jag ha en bra skördesäsong, så vi får skörda bra kvalitet på spannmålen. Och vi behöver jättemycket halm till våra djur!