Stor variation i primärproducenters krisberedskap

I Sverige finns drygt 58 000 jordbruksföretag. Jordbruksverket har gjort en kartläggning som visar att företagen skiljer sig markant i sin beredskap och förmåga att fortsätta produktionen under höjd beredskap.  

Kartläggningen är en del av den omfattande utredningen om uppbyggnad av livsmedelsberedskapen, som Jordbruksverket tillsammans med andra myndigheter har lämnat över till regeringen, skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.  

Flera faktorer

Variationerna i beredskapen beror på flera faktorer såsom geografisk placering, produktionsgren, ekonomiska förutsättningar och förberedelser. Beroendet av el, drivmedel, transporter och arbetskraft är också betydande faktorer.

Förslag på åtgärder för att öka robustheten är bland annat investeringar i reservkraft och alternativa energikällor, minskat beroende av importerade insatsvaror, ökad lagring av varor och klargörande av personalpolicy under höjd beredskap.  

Olka förutsättningar

– En av våra slutsatser är att det är svårt att dra generella slutsatser kring företagens

förmåga, eftersom de ser så väldigt olika ut. De finns på olika platser i landet, verkar inom olika produktionsgrenar, har olika ekonomiska förutsättningar och är olika förberedda, säger Rebecca Hymnelius, beredskapshandläggare på Jordbruksverket. 

Företagen är mest känsliga för störningar som bortfall av el och drivmedel, följt av transporter och arbetskraft. Och alla produktionsinriktningar är beroende av insatsvaror. 

– Spannmålsproduktionen är tryggare eftersom vi till stor del kan producera eget utsäde i Sverige. Grönsaksproduktionen är mer känslig eftersom vi inte har eget utsäde på samma sätt. Får- och nötproduktionen är också relativt säker utifrån att man där har ett mindre beroende av olika typer av insatsvaror, säger Rebecca. 

Gemensamt ansvar

Regeringen har nu fått ta del av kartläggningen och analysen. Jordbruksverkets kommer att använda innehållet i andra pågående uppdrag kopplade till rådgivning och investeringsstöd. 

– Primärproducenterna har absolut ett ansvar för Sveriges livsmedelsberedskap, eftersom det är de som producerar livsmedel. Men det är myndigheternas, däribland Jordbruksverkets, ansvar att finnas där med stöd och hjälpmedel för att möjliggöra för dem att få en större robusthet i sin produktion, säger Rebecca.