Hellre ”just in case” än ”just in time”
Länsstyrelsens roll är att samordna arbetet i länet före, under och efter en samhällsstörning. Och i det arbetet ingår även att stärka livsmedelsproduktionen.
Elina Jonsson arbetar med beredskapsfrågor på Länsstyrelsen Östergötland. Enligt henne handlar deras beredskapsarbete bland annat om att förstå de olika näringarna, exempelvis lantbruks- och livsmedelssektorn och vilka behov de har för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet även under en samhällsstörning.
Just nu är det många utredningar på gång som mer tydligt ska specificera hur de olika myndigheterna i Sverige ska arbeta kring beredskapsfrågor och hur ansvarsfördelningen ska se ut. Elina säger att man just nu är i en uppstartsfas och att man ännu inte har svar på alla frågor, men att budskapet om att beredskapen behöver börja stärkas upp redan nu är tydligt.
Samlad svensk ansats
– Från MUST:s årsöversikt (den militära underrättelsetjänsten) kan man läsa att det pågår flera parallella kriser som gör att riskerna för svensk säkerhet ökat under 2023. Enligt myndigheten är Ryssland det dimensionerade hotet. Men även Kina och Irans underrättelsetjänster utgör hot, samtidigt som krisen i Röda havet påverkar handelsflödet. Slutsatsen av detta blir att det är avgörande med en samlad svensk ansats, säger Elina.
En del i det regionala beredskapsarbetet kallas Samverkan Östergötland. Där träffas Länsstyrelsen Östergötland, länets kommuner, regionen, polis, Försvarsmakten, räddningstjänst, Kustbevakningen, Trafikverket och SOS Alarm.
Gemensam strategi
– Vi träffas sex gånger om året och diskuterar de här frågorna över hela länet och vad som behöver göras. Vi arbetar väldigt strukturerat med det här. Vi har gjort en gemensam strategi och en verksamhetsplan och har arbetsgrupper som jobbar för att vi ska komma framåt i de här frågorna, säger Elina.
Att stärka konkurrenskraften inom den svenska livsmedelsproduktionen skulle även höja livsmedelsberedskapen. Det är en målsättning som både regeringen och landsbygdsminister Peter Kullgren lyft i både tal och regeringsförklaringen 2023. Och för att få saker att hända på riktigt har man på Länsstyrelsen Östergötland satsat på att ta fram en egen regional livsmedelsstrategi, som fått namnet ”Från östgötsk jord till våra bord - färdplan för Östergötlands regionala livsmedelsstrategi”
Viktigt med det lokala
– Om det ska bli mer lönsamt för lantbruket och om vi ska få mer konkurrenskraft måste vi ju köpa och äta den lokala maten. Det är viktigt med en hållbar livsmedelsförsörjning för miljön, klimatet och befolkningen. Och det är viktigt att vi har tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i länet om vi ska säkra livsmedelsförsörjningen vid kris och krig, konstaterar Elina.
Förutom krig, kan även klimatförändringarna på sikt orsaka kriser som både lantbruksföretagarna och de ansvariga myndigheterna länsstyrelsen, Livsmedelsverket och Jordbruksverket behöver kunna hantera. Och Elina uppmanar alla som bedriver ett företag att se över sin krisberedskap och vilka behov man har för att verksamheten ska kunna fortgå.
– Under pandemin lärde vi oss att – just in time – att man inte har några lager, är billigt och bra i fredstid, men det blev en utmaning när det kom en kris. Just in case – det vill säga att man har lager, kan man se som en försäkringspremie. Det är dyrt, men när det väl händer något så är det en bra försäkring.
Produktionen i dag är ofta väldigt specialiserad och kan vara svår att ställa om, men förmågan att ställa om sin verksamhet eller åtminstone ha flera ben att stå på visade sig vara avgörande både för samhället och för den enskilda företagaren under pandemin. Och när man planerar inför en framtida kris, ska man inte bara fundera på vad man gör i sin verksamhet utan också vad man har för behov. Exempelvis kring transporter, energi, IT och personalbehov.
Informella nätverk
– Fundera på vilken sektorsmyndighet du tillhör, vad du har för målgrupp och flöden. Identifiera behov och samverka med grannar, företag och myndigheter. Det är jätteviktigt med informella nätverk. Man kan ha massa viktiga saker i verktygslådan. Men som jag hört en beredskapsexpert säga: ”Det är allra viktigast att stoppa ner en granne”.
Det kan även vara bra att identifiera andra sårbara punkter. Exempelvis om man klarar av högre räntor och om vallarna mot sjön håller mot översvämning, så se till att täckdika. Om man har ett lantbruk och en anställd är med i Hemvärnet så kommer den anställde behöva rycka in där. Då kan man antingen vara väl förberedd och ha ny personal på gång, eller så kan man få hjälp via organisationen Blå Stjärnan om det är kris. Det är viktigt att ta kontakt och skriva avtal med Blå Stjärnan redan innan krisen uppstår. Och frågan om det ska gå att krigsplacera personal inom livsmedels- och lantbrukssektorn utreds just nu enligt Elina.
Ansvarsfördelning mellan myndigheter
I Sverige finns i dag 342 statliga myndigheter. Men att kommunicera med alla dessa vore för tidskrävande. Därför i och med reformen 2022, utsåg man 60 av dessa som särskilt viktiga för civilt försvar och krisberedskap, så kallade beredskapsmyndigheter samt tio sektorsansvariga myndigheter och sex civilområdesansvariga länsstyrelser. Den sektorsansvariga myndigheten, exempelvis Livsmedelsverket inom de gröna näringarna, har i uppgift att leda arbetet med att samordna åtgärder, driva på och stödja arbetet inom sektorn, verka för samverkan och samordning med andra aktörer.
Syftet med att samla de 21 länsstyrelserna i sex civilområden är att kraftsamla det civila försvaret. Det ska bland annat leda till tydligare ansvar och roller, bättre samordning, effektivare samarbeten och snabbare beslutsvägar. Elina konstaterar att här är man inte riktigt i dag, men att man jobbar sig ditåt och arbetar för att förstå i vilka frågor länsstyrelsen har ansvaret och när civilområdet tar vid.
MSB är myndigheten som samordnar krisberedskap och i en av de senaste utredningarna om försörjningsberedskapen gavs förslaget att MSB skulle få ett större och mer omfattande ansvar, där de exempelvis även ska ansvara för beredskapslager.
Har man frågor som lantbrukare kan man exempelvis läsa mer på Livsmedelsverkets hemsida, då myndigheten har övergripande sektorsansvar. Mer konkreta frågor kan ställas till beredskapsmyndigheten Jordbruksverket och i frågor som är mer specifika för länet kan det vara bättre att vända sig till länsstyrelsen.
Begrepp
Krishanteringens grundprinciper
Innebär konkret att en verksamhet behåller sitt ansvar i kris, att en kris hanteras på plats och att verksamheten fortsätter som vanligt, så långt det är möjligt.
Totalförsvaret
Omfattar alla mellan 16–70 år som bor i Sverige, även om man inte är medborgare. Det innebär att man kan behöva rycka in för någon annan i händelse av krig för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner, exempelvis barnomsorg.
Tjänsteplikt
Innebär att den som är anställd ska fortsätta gå till sitt arbete. Detta gäller även för utländsk arbetskraft som är folkbokförd i Sverige. Och företagaren ska fortsätta bedriva sin verksamhet.
Krisberedskap
Varje enskild medborgare ansvarar för att ha krisberedskap för en vecka, men nu (efter kriget i Ukraina) enligt Elina talar en del preppers om att man bör öka den tiden till tre månader. För företag, näringsliv och offentlig sektor gäller i dag tre månaders krisberedskap, men nu pratar en del om att öka till sex månader.
– Det är bra att ha med sig att man ska ha beredskap. Det ökar chanserna för överlevnad och avskräcker och försvårar för fienden. Och att alla har beredskap innebär att samhället kan hjälpa dem som behöver det och fokusera på sjukhus och äldreomsorg och så vidare, säger Elina.
I Finland har man redan ett spannmålslager för hela befolkningen som ska räcka i 8,5 månader.
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se
