Jordbruksverket: 450 000 ton livsmedelsråvaror når inte produktion
Det visar Jordbruksverkets slutrapport om livsmedelsförluster utifrån studier från 2020–2022.
Jordbruksverket bedömer att ungefär 450 000 ton livsmedelsråvaror per år inte lämnade gårdar, båtar, packerier, kvarnar och slakterier för att bli mat, skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.
Enligt Jordbruksverket är den totala mängden livsmedelsförluster från hela livsmedelsproduktionen ännu större. Förluster betyder uteblivna intäkter och onödig klimatpåverkan.
Det som klassas som livsmedelsförluster är till exempel spannmål och grönsaker som var tänkta att bli mat, men som inte kan skördas, och som därför komposteras på gården eller blir till foder. Även djur som inte kan slaktas, fisk som kastas tillbaka i havet eller biprodukter från industrin räknas in.
Stor klimatpåverkan
Resultaten i slutrapporten baseras på åtta delrapporter. De omfattar produktion av nötkött, griskött, mjölk, kvarnvete, potatis, morötter, jordgubbar, fisk och skaldjur.
I slutrapporten framkommer det att sett till kvantitet så är livsmedelsförlusterna av vegetabilierna större än för animalierna. Men animalieprodukterna, särskilt nötkött, orsakar en större klimatpåverkan i frågan om livsmedelsförluster. Förlusterna av nötkött, griskött och mjölk i primärproduktionen har lika stor klimatpåverkan som nio procent av hela animalieproduktionens växthusgasutsläpp.
Kraftsamling behövs
Jordbruksverket menar att det behövs en kraftsamling hos både företagen och från det offentliga för att kunna minska livsmedelsförlusterna och öka resurseffektiviteten.
– Livsmedelsförluster behöver få större fokus framöver. Vi vill i samverkan med branschen, myndigheter och andra aktörer jobba med åtgärdsförslagen för att få till en förändring, säger Karin Lindow, projektledare på Jordbruksverket.
Jordbruksverket menar att regler och villkor bör ses över av myndigheter så att förluster kan undvikas.
– Odlingen är oerhört utsatt för både väder, sjukdomar och skadegörare, samtidigt som det ställs höga krav på att produkterna ska se fina ut. Som första led i livsmedelskedjan tar producenten hela konsekvensen om odlingen drabbas av problem eller när efterfrågan sviker. Vi vill se satsningar på flera områden och att hela kedjan engageras, säger odlare och branschföreträdare Marcus Söderlind, ordförande för LRF:s Trädgårdsdelegation.
Jordbruksverkets slutrapport visar att
- Mängden 450 000 ton är betydande i relation till hela kedjans livsmedelsavfall på ungefär en miljon ton.
- Livsmedelsförlusterna är egentligen ännu större än 450 000 ton eftersom de åtta produktgrupper som studerats endast står för cirka hälften av primärproduktionen, och att en stor del av livsmedelsförlusterna i industrin inte ingår.
- Livsmedelsförlusterna av vegetabilier är större i vikt, men animalieproduktionens förluster innebär större klimatpåverkan och ekonomiskt bortfall.
- En tredjedel av morötterna som odlades 2020, 38 000 ton, lämnade inte gårdar och packerier för att bli mat. Förlusten av nötkött på gård stod för åtta procent av nötköttsproduktionen, 13 000 ton i slaktad vikt.
- Nästan hälften av de ätliga slaktbiprodukterna, som inälvor och blod, blev inte mat 2020. Hela 156 miljoner potentiella portioner blodpudding gick till avfall.
Källa: Jordbruksverket
Tio åtgärdsområden
Enligt Jordbruksverket har varje sektor sina förutsättningar och rapporten pekar ut tio viktiga åtgärdsområden:
- Kunskap
- Forskning och innovation
- Fler djur till slakt
- Produktionsmetoder
- Förädling
- Regler och villkor
- Affärsmodeller och försäljning som tar tillvara överskott
- Export och andra marknadskanaler
- Kvalitetsnormer
- Samarbete längs värdekedjan
Enligt Jordbruksverket måste lönsamheten upp hos primärproducenterna för att de ska kunna investera i exempelvis smartare utformade djurstallar, bättre fiskeredskap, lager, dränering, bevattning och skördemaskiner. De menar även att livsmedelsindustrin behöver förädla och ta tillvara mer av råvarorna.
Fokus på marknadsföring kan även leda till en ökad efterfrågan på nya innovativa produkter som att äta fler delar av djuren eller nya fiskarter. Jordbruksverket pekar även ut att dagligvaruhandel, offentliga kök och restauranger också har en viktig roll i ledet som är närmast konsumenterna men också i rollen som uppköpare.
Slutrapporten sammanfattar och diskuterar resultaten från åtta delrapporter som har tagits fram om livsmedelsförluster. Den har tagits fram inom ramen för den svenska livsmedelsstrategin, ett regeringsuppdrag för minskat matsvinn. Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit till flera av delrapporterna.
Läs rapporten i sin helhet här: https://q.ja.se/OA8mK
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@ja.se
