”Vi sköter dubbelt så många djur på en tredjedel av tiden”

Stina Larsson och hennes sambo Theo Ehlen bedriver växtodling och lammproduktion med en renrasig avelsbesättning av texel på en gård i Ledsjö utanför Götene. Förra året byggde de ett nytt stall, och halvvägs in i lamningen konstaterar Stina att de är väldigt nöjda med bygget.

 

Så här ser det ut inne i stallet under lamningen. För att övervaka lamningen har Stina och Theo löst det med en övervakningskamera från Reolink för cirka 700 kronor på extrapris. Än så länge sker lamningen i två avdelningar så en kamera täcker behovet. 
– Kravet var att vi skulle ha bra mörkerseende och det har vi verkligen. Även när det är kolsvart ute så ser man jättetydligt inne i ladugården via mobilappen, berättar Stina.Foto: Privat


Stallbyggnaden har plats för 162 tackor inklusive lamm. Förra året hade de 90 tackor och sparade nästan alla tacklamm till rekrytering för att snabbt fylla platserna.

– I år har vi 143 tackor som gått för betäckning. Jag vet inte om man vågar säga så men det har gått oförskämt bra med lamningen i år. I fjol hade vi väldigt mycket fellägen, i år har vi haft tre och vi är halvvägs igenom det nu, berättar Stina Larsson en dag i mars mitt i lamningen.

Hittills har de fått 98 lamm och hoppas på att de landar på runt 200 lamm i år.

– Vi tror väl att vi kanske får 160 lamm av våra äldre tackor. Om mina ungtackor är dräktiga vet jag inte då vi inte skannat tackorna.
 

Här står Stina framför den nya ladugården på gården som blev klart i fjol. Byggnaden är förberedd för att lägga solceller på taket.Foto: Privat

Nöjda med bygget

När Stina får utvärdera den nya stallbyggnaden så är både hon och sambon supernöjda över resultatet.

– Vi har gjort och tänkt igenom allt själva, också hur vi ville ha det rent estetiskt så att det skulle smälta ihop med de andra byggnaderna. Efter att vi varit och kollat runt på många olika ladugårdar så visste vi vad vi behövde för att det skulle funka bra. Och vi har inte snålat på någonting, säger Stina och fortsätter:

– Men en grej är väl att jag och länsstyrelsen är något oense om ventilationen fortfarande.

Stina berättar att länsstyrelsen hade velat ha dubbelt så stora öppningar för ventilationen men det är något som hon menar inte skulle fungera på grund av risk för drag.

– På djurskyddskontrollen förra veckan så var det inga bekymmer alls. Vi fick till och med beröm för att luften inne i ladugården var så bra.

Men det är en sak som Stina hade velat ändra på, nu när det gått en tid, och de hunnit utvärdera stallbyggnaden.

– Vi byggde två foderbord och testade att bygga ett i trä och att lägga fibercementskivor ovanpå då vi hade hört att det skulle vara så bra. Det var för att hålla nere vikten i och med att det skulle vara flyttbart. Men det är precis kasst, tyvärr.

Enligt Stina håller inte fibercementskivorna måttet.

– Det är svårt att hålla rent, de spricker så det går ner fukt. Det blev inte alls bra så det ska vi göra om nästa år och gjuta i stället. Jag känner mig tacksamt att vi gjorde två varianter för att se vad som passar våra behov bäst. Det ena var betydligt mycket billigare än det andra. Tyvärr var det den billiga som inte funkade.

Dubbel funktion

Inne i stallet, som mer liknar en maskinhall, är det väldigt högt i tak. Det var ett medvetet val att göra byggnaden så stor så att den kunde nyttjas till annat när djuren är ute sommartid.

– Då kan vi till exempel lagra spannmål om det behövs. All inredning är lös, och man kan lyfta ut foderborden.

Att det är högt i tak, med risk för att värme stiger uppåt, är inget som ska påverka djuren. Då tanken är att det är en kall ladugård där temperaturen inte ska skilja sig mycket från den utanför.

Mycket återbruk

Nästan all inredning inne i stallet är återbrukat, något som både Stina och Theo är väldigt glada över då det kunnat hålla nere kostnaderna mycket.

– Vi har nackbomsrör utav gamla vattenledningar från växthus. Och stolparna för att hålla alltihopa, det är återbrukat från en gammal rundbalspressmatta. Fördelen med detta är att vi har tillgång till massor av material på gården. Och vi kan höja eller sänka nackbommen precis efter djuren, ingenting är fast allting går att flytta och ändra.

När djuren sen ska ut är det bara att kroka av grindarna som sitter på gaveln. Eftersom ingenting är fast så är det bara att lyfta ut all inredning och sedan städa ut allt med skopa när byggnaden ska användas till annat.

Effektivt och ergonomiskt

Jämfört med hur de hade det tidigare har det nya stallet påverkat deras arbetsrutiner och produktivitet positivt.

– Nu sköter vi dubbelt så många djur på en tredjedel av tiden! Det är jätteeffektivt och vi sliter ingenting på kropparna längre i och med att vi gör allting med maskin. Det underlättar otroligt, det tar ingen tid alls i vardagen att göra ladugården när det inte är lamning.

En annan lösning inne i stallet är en smart funktion som Stina tror få har, och som underlättar mycket i deras vardag. De har installerat dimbara lampor som de kan styra från telefonen.

– På så vis kan vi släcka ner på natten utan att behöva gå ut i ladugården och det minimerar risken för lamm under ett par timmar. Då kan man få sova lite grann. Mellan 00–03 så är det alltid släckt, och sen kan man sakta dimma upp när man ska ut så att det aldrig blir en shock för oss eller djuren när man växlat från nattlampan till helljus.

Framtidsplaner

Det var i mars 2021 som Stina och Theo köpte gården. I mars i år, tre år senare, har de utökat ägorna.

– Vi har köpt grannfastig­heten! Den är på 80 hektar blandat med åkermark, bete, skog och tillhörande ekonomibyggnader. Vi fick köpa den till ett bra pris, säger en glad Stina och fortsätter:

– Just nu är det dikor där, och under tiden vi stängslar om så håller vi kvar dikorna. Alla marker där är stängslade med taggtråd och vi vill inte lägga en sån press på att stängsla om alltid på en sommar.

Planen är att de ska ha dikorna ett par år, och sen så får de utvärdera lite hur det gått.

– Går de bra kanske vi fortsätter med dikor, går de inte bra så avvecklar vi dem och satsar mer på fåren. Men nu ska vi ju också jobba resten av våra liv för att betala av detta, men det är en annan story, avslutar Stina lättsamt.

 

Om Stina Larsson

Ålder: 26

Bor: I Ledsjö utanför Götene med sin sambo Theo Ehlen. De har varit förlovade sedan 2018.

Utbildning: Agrotekniker

Hjärtefråga: Ungdomars möjlighet att få komma in och ta över gårdar. Något som enligt Stina behövs.

Motto: Man ska ha några miljoner i skuld så man lättare tar sig ur sängen på morgonen!

Hobby: Är gärna ute i skogen med hunden Lottie och hästen Vilda.

 

Ausrine Öhrström
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 05 maj 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Slutpriserna för skörd 2023 - inklusive efterbetalningar

Nu är nivån klar för alla aktörers efterlikvid som är med i Jordbruksaktuellts prissammanställning över slutpriserna för leverans i skörden 2023 inklusive efterbetalningar. En lägre skörd än 2022 och med stora kvalitetsproblem blev utfallet för skörden 2023. Samtidigt föll de globala spannmålspriserna och drog med sig de svenska priserna.  Foderspannmål och oljeväxter var de som stack ut med de högsta prisnedgångarna jämfört med 2022.

 

Kommentera