Jordbruket måste undantas från kravet på 100 procent av medianlön

Drygt 35 000 kronor i månadslön för att plocka sallad eller potatis, sköta grisar eller mjölka kor. Det kan bli det nya minikravet från juni 2025, om inte jordbruket beviljas undantag från förslaget till nya regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU.

 

Förslagen i utredningen Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. SOU 2024:15, syftar till att styra upp ett missbrukat regelverk för arbetskraftsinvandring. Regeringen hoppas också att fler arbetslösa svenskar ska komma i arbete om arbetskraft från länder utanför EU fördyras.

Kravet på minimilön för arbetskraft från länder utanför EU har nyss höjts extremt kraftigt och ligger i dag på 80 % av medianlönen, motsvarande drygt 27 000 kronor. Det har medfört problem för bland annat vårdsektorn i glesbygdskommuner och att ansökningarna om arbetstillstånd för bärplockare från land utanför EU i år beräknas halveras. Bärbranschen förutspår nu brist på alla skogens bär.

Regeringens ambition att stävja det utbredda missbruket av systemet med arbetskraftsinvandring är positivt. Systemet har varit för slappt och för oklart. Många av regelförändringarna som föreslås är bra.

Men, man går helt fel om de skötsamma företagen och arbetstagarna straffas stenhårt av den extrema höjningen av kravet på minimilön.

Utredningen föreslår att vissa branscher ska kunna undantas från kravet på 100 % av medianlönen som minimilön. I utredningen nämns dock bara bärplockare och personliga assistenter. Redan det nya, införda kravet på 80 % av medianlönen är dock väl saftigt.

Utredningen är nu ute på remiss hos av regeringen utvalda remissinstanser, som ska svara senast 16 maj. Bland dessa märks Gröna arbetsgivare, LRF och Skogsentreprenörerna. Vissa remissinstanser har redan lämnat sina svar och de återfinns på regeringens webbplats.

De näringslivsanknutna remissinstanserna tycks unisont vara för regelskärpningar och lika unisont emot det höga minimilönekravet och politiseringen av arbetsmarknaden.

Att ersätta det tidigare, diffusa försörjningskravet med minimilön är klokt. Minimilönen bör dock vara i linje med ingångslönerna för aktuell bransch, inte en medianlön för hela samhället.

Alla vill vi se en bättre integration av invandrare och en lägre arbetslöshet. Dålig integration i städernas förorter, bidragsfusk och långtidsarbetslöshet botas inte genom att piska de gröna näringarna med stenhård symbolpolitik.

Stefan Ljungdahl

Artikeln publicerades tisdag den 07 maj 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Kommer ursprungsmärkningen göra skillnad?

Krönika: Att göra medvetna val när man handlar är inte alltid lätt, att göra det på restaurang är garanterat ännu svårare. Från och med den första mars 2025 måste restauranger kunna redogöra för köttets ursprung. Syftet med föreskriften är att konsumenterna lättare ska kunna göra medvetna val även på restaurang. Ett medvetet val behöver dock inte innebära att det är svenskt kött som konsumenten väljer att beställa in.

 

Kommentera