”Det är häftigt att se hur det går från ett litet frö till mat på bordet”

Linnea Knutsson är en 26-årig tjej med skinn på näsan. Hon är en tävlingsmänniska och drivs av att visa att tjejer är minst lika bra som killar på att köra maskiner. 

Andra veckan i april när vi träffas för en intervju, är Linnea Knutsson ny på jobbet som rättare på Lantmännens Framtidsgård i Bjertorp. Men även om det bara är hennes andra vecka på gården i Västergötland känns det som att hon hamnat rätt.

– Jag trivs redan, det kommer nog bli jättebra. Just nu är det inte så mycket som händer ute på fälten, det är extremt blött i markerna så vårbruket kommer nog dröja. Nu förbereder vi för Bjertorpsdagarna i maj genom att klippa häckar och allt man inte hinner med i vanliga fall. För sedan kommer det nog bli ett väldigt hektiskt vårbruk, säger Linnea. 

Hon är uppväxt på en gård utanför Lidköping, där hennes far och farbror bedriver mjölkproduktion och växtodling. 

– När jag var väldigt liten så låg jag alltid och sov i tröskan och jag satt ofta med vid harvning. Jag har alltid varit med i ladugården. Det var en liten period när jag tyckte om hästar. Men det gick över ganska fort, skrattar Linnea. 

Byta inriktning

Istället är det korna som har en stor plats i Linneas hjärta och de senaste åren även växtodlingsteknik. 

– Jag gick djur och växtodling på Uddetorp 2014–2017. Efter studenten började jag jobba på en mjölkgård i Flakeberg. Där jobbade jag i fem år som djurskötare och maskinförare. 

När ägaren gick bort kände Linnea att hon ville fördjupa sina kunskaper och sitt intresse inom växtodling.  

– Om man ska vara en duktig mjölkföretagare behöver man ha en bred kunskap inom växtodling för att kunna ge korna toppklassigt foder och leverera spannmål till avsalu med god kvalité. Då sökte jag jobb i Västergötland som maskinförare. Men det var rätt svårt att komma in som tjej. Jag hade några kompisar i Skåne som höll på med kor, som sa att jag skulle söka jobb där nere istället. 

Sagt och gjort, Linnea fick jobb på växtodlingsgården Gårdstånga Nygård mellan Lund och Eslöv och var där i tre säsonger. 

– Jag tror att bilden i Västergötland har varit att tjejerna ska vara djurskötare. Det var lite den attityden redan på gymnasiet. De sa det inte rätt ut, men man märkte. Så det var lite tråkigt. Men det var det som gjorde att jag pushade på framåt och sökte jobb i Skåne i stället. 

Tjej som tröskar

Linneas arbetsuppgifter i Skåne var bland annat att köra såmaskinen, sprutan och tröska. 

– Första hösten när jag tröskade rapsen så stod det en massa bilar i kanten. Det såg ut som att det hade hänt en olycka. Så jag ringde till driftsledaren och då sa han ”de har aldrig sett en tjej som tröskar, så alla kollar på dig nu”. Och jag bara ”aha okej”. Då kände jag det är den nivån det ligger på, säger Linnea.

Hon berättar att hennes chef sagt att efter Linnea började på gården så var det flera andra gårdar som också började rekrytera tjejer. 

– Så man har kanske varit lite trendsättare ändå eller om det bara är slumpen, skrattar Linnea. 

Visa framfötterna

Den gamla generaliseringen att det bara är killar som gillar teknik och kan köra maskiner kan nog finnas kvar hos en del, tror Linnea.

– Alla de jag känner som håller på med maskiner, de har lite skinn på näsan. Jag tror man måste ha det. Man måste visa framfötterna och verkligen visa att man vill. Men jag hoppas det blir skillnad framöver. I min klass på Uddetorp var vi bara tre tjejer, men det känns som att det är fler tjejer som läser nu.

En annan generalisering som finns är att tjejer är mer noggranna och i Linneas fall stämmer det. 

– Jag är väldigt noggrann och jag tror att det är därför det går bra. Jag går aldrig hem förrän det är klart. Och jag kan inte lämna något halvgjort eller lämna något när det ser ut som kaos, det klarar jag inte heller av. Det var en av anledningarna till att jag fick köra tröskan och såmaskinen på gården i Skåne. 

Vill jobba praktiskt

Hösten 2022 började Linnéa att plugga till driftledare på Vreta utbildningscentrum i Östergötland. Den 22 mars tog hon examen och den 2 april började hon på Framtidsgården. 

– Huvuduppgiften är att jag ska avlasta driftsledaren. Jag kommer fortfarande jobba som maskinförare och köra såmaskin och tröska. Vilket jag tycker är kul! Jag hade nog inte velat sitta enbart på ett kontor, även om jag tycker att allt med ledarskap är jättekul. Men jag vill också jobba praktiskt. Annars blir jag nog lite tokig, skrattar Linnea.

På gården bedrivs växtodling med utsädesproduktion och växtodlingsförsök på 890 hektar. Personalen sköter även om växtodlingen på Lantmännens Framtidsgård Viken i Falköping. 

– Där sköter vi sådd, växtskydd och grässkörning. Totalt har vi hand om cirka 1100 hektar.

Hur känns det att du fick jobbet?

– Jag trodde inte jag skulle få det så det var jättekul! Jag hade sökt två jobb och jag fick det andra också. Men jag ville jobba på Framtidsgården. 

En anledning är att hon här får ta del av den nyaste tekniken. 

– Vi gör försök och vi jobbar mycket med ny teknik. Till exempel gör vi samarbeten med Yara så vi får alltid den nyaste N-sensorn. Jag kände att genom att jobba här kommer jag verkligen att lära mig nya saker, och testa hur ny teknik funkar i praktiken. Samtidigt som vi ska bedriva ett lönsamt och effektivt företag. 

Hur uppkom ditt teknikintresse?

– Det handlar egentligen inte om att jag tycker att det är jättekul att köra stora maskiner, men jag tycker att det är kul att så och sedan ro allt i hamn till skörden. Det är häftigt att se hur det går från ett litet frö till mat på bordet. Att få vara en del i hela kedjan. 

Har teknikintresset tagit över djurintresset?

– Jag skulle säga att det fortsatt är 50–50. När det kommer till djuren är jag mer intresserad av korna och management än olika robotar. När det kommer till teknik är det växtodling som jag tycker är väldigt intressant. Speciellt olika strategier och allt som kan göra det mer ekonomiskt försvarbart egentligen. Vi måste ju tjäna pengar i den här branschen och all teknik som kan hjälpa en på traven är ju guld värd. Och teknik som leder till ett hållbarare lantbruk. 

Vad driver dig?

– Jag skulle säga att jag alltid vill bli bättre och jag är en tävlingsmänniska. Kan man ta högre skördar, klart som tusan att man ska göra så att det blir högre skördar. Sedan har det nog också varit lite det här att jag är tjej. Det har nog pushat mig ännu mer att jag vill prestera bättre. Jag är inte den som vill synas, utan jag håller mig gärna i bakgrunden. Men jag vill visa att jag kan prestera.

Hur ser du på din framtid?

– Jag vill jobba här nu, men i framtiden vill jag ta över familjegården. När jag inte jobbar på Bjertorp är jag med hemma och hjälper till med korna och växtodlingen. 

Gården har 220 hektar åkermark och 70 mjölkande i ett uppbundet stall. 

– Vi ville bygga nytt, men sedan kom corona och då blev det så himla dyrt. Men nu verkar det gå bättre och räntorna är på väg ner. Det finns en plan på hur det nya stallet ska se ut men vi få se när det kan bli. 

Vad tror du om framtiden för svenskt lantbruk?

– Framtiden är ljus. Vi måste ha livsmedel i Sverige. Och vi är inte så många bönder så vi behövs ju. Sedan behöver kanske konsumenternas attityd ändras lite. Det räcker bara man kör en traktor på vägen, så får du fingret, det blinkas och tutas. Vi är ju bara där och försöker göra vårt jobb för att alla ska få mat på bordet. Men tyvärr är det väldigt få som fattar det. 

Hur ska man locka fler unga in i branschen tror du?

– Jag vet inte. Men man måste nog ändra ryktet om bönder tror jag. Sitter det mindre barn i bilen och föräldrarna sitter och skriker bondjävlar – det är inte som att de barnen tänker det där yrket vill jag ha. Yrket behöver få högre status. Sedan är charmen med lantbruket att det är ju egentligen inget yrke, utan det är verkligen en livsstil. 

Linnea Knutsson

Ålder: 26

Bor: Grästorp

Favorittraktor: – I Skåne blev jag väldigt kär i min John Derre 73 10 R. Den var så bra! Ibland får man bara en särskild känsla med vissa maskiner och redskap. Vi ”bondade” och tog oss igenom många surhål när vi tog upp betor.

Favoritutrustning: – N-sensorn och sektionsavstängning, eftersom man kan spara pengar och det är bra för miljön att inte övergödsla. När man kör med styrfiler så får grödan precis vad den behöver. 

Intressen: – Min labrador Dolly. Hon är uppvuxen i traktorn, men nu börjar hon bli lite tung att lyfta upp i maskinen.