Är all ny teknik och ”lull lull” värt det?

Krönika: Att maskinpriser har gått upp de senaste åren har nog inte undgått någon. Prisuppgångarna beror såklart på flera faktorer såsom dyrare råvaror, inflation, valutakurser med mera. En hälsosam reaktion från konsumenter är såklart att man reagerar på prisökning och ifrågasätter den, och med all rätt. Annars hade tillverkare kunnat härja fritt i prissättning utan att faktiskt behöva leva upp till den prisökning som har genomförts.

En diskussion som har uppstått är huruvida all teknik och ”lull lull” verkligen är värt det, och att det är ett skäl till ett ökande marknadspris. Samtidigt ifrågasätts också åt vilket håll den tekniska utvecklingen drar och vilka prioriteringar tillverkare gör i utvecklingsledet.

Utan att i ytterligare en krönika gå in på detaljnivå vilka vinster som är möjliga genom att investera i teknik som autostyrning, sektionskontroll och variabel giva, så vill jag prata om andra tekniska bitar som kanske framförallt har förbättrat förarkomforten men även produktiviteten.

Jag kan se framför mig att det var en del skriverier och heta diskussioner kring matborden i fikarummen när steglösa CVT växellådor lanserades i serieproduktion; ”Det är bara onödigt”, ”Det kommer dra för mycket bränsle”, ”Det kommer inte hålla”, ”Det är för dyrt”.

I dag säljs traktorer med steglös växellåda i de flesta fall när det alternativet finns. Majoriteten kan säkert hålla med om att förarkomforten har förbättrats avsevärt och produktiviteten har förbättrats i många av arbetena med traktorn, då man inte längre är styrd av varvtal och hastighet för att behålla motorstyrka.

Utrustning som för mig kan verka vara onödig och dyr kan vara nödvändig för en annan. Till exempel så kan luftdämpad förarstol och aktiv hyttfjädring vara en förutsättning för att någon med ryggproblem överhuvudtaget ska kunna köra maskinen, nu kanske jag drar det till sin spets men faktum är att vilken utrustning som helst är onödig fram tills dess att man själv har användning av den.

Konsumenten styr marknaden, hade den steglösa växellådan varit en dålig idé som faktiskt inte gjorde nytta hade man som kund inte fortsatt köpa traktorer med den utrustningen, och i sin tur hade inte tillverkaren fortsatt tillverka traktorer med den utrustningen.

Jag tror dessutom att det är svårt att bedöma i dag vad för utrustning eller teknik som kommer att vara viktig för oss om 15, 10 eller ens 5 år. Titta bara på autostyrning, det gick väldigt fort ifrån att vara tekniskt ”lull lull” till något som vi anser vara standardutrustning.

Vi vet heller inte hur innovationer kommer att vidareutvecklas. Vi har gått från att traktorer inte har någon display eller monitor överhuvudtaget, till att ha digitala instrument, till att ha monitorer med knappar, till att ha monitorer med touchdisplay. Vad är nästa steg? Det vet vi inte, men hade man vid ett tidigt skede bestämt att monitorer minsann är bara tekniskt ”lull lull” så hade nog traktorerna sett väldigt annorlunda ut i dag, med så pass många knappar och reglage att det hade blivit omöjligt för de flesta att kunna utföra arbeten på ett effektivt och säkert sätt.

Sammanfattningsvis går det att konstatera att teknikutveckling och utrustning på maskiner alltid kommer att ifrågasättas, vilket jag kan tycka är bra. Det kommer att rikta utvecklingen till lösningar som marknaden efterfrågar. Även om det för stunden bara verkar vara onödig teknik kan det i nästa steg vara något som vi inte vill vara utan. Utveckling är positivt.

Viktor Liedberg
Agrotekniker och Teamledare för teknisk support och utveckling på Axima